Forskningsskribent Amelia rapporterar & informerar
Lär dig mer om demenssjukdomarnas bakomliggande mekanismer.
Läs om de senaste upptäckterna & forskarnas genombrott
Proteinskola
Felveckade och aggregerade proteiner är en central drivkraft bakom flertalet neurodegenerativa sjukdomar. Proteiner måste anta en exakt tredimensionell form för att fungera, men när de felveckas så tappar de sin biologiska funktion och klumpar ihop sig. Dessa aggregat skadar hjärnans celler och skapar en ond cirkel där både orsaken och konsekvensen är mer proteinackumulation
Hjärnans stödjeceller Gliaceller, eller hjärnans stödjeceller, ansvarar för att sköta om neuronerna så att de kan signalera till varandra på bästa möjliga sätt. Gliacellerna ser till att neuroner får näring, repareras vid skador och skyddas från toxiner och skadliga proteiner. När gliacellerna inte fungerar som de ska kan det leda till inflammation, ansamling av sjukliga proteiner och försämrad signalering mellan neuroner. Detta bidrar i sin tur till en ökande förlust av neuroner i hjärnan. Därför spelar gliaceller en central roll i förloppet av neurodegenerativa sjukdomar.
Zombosomer
Zombosomer sprider sjukliga proteiner mellan hjärnans celler. Forskare vid Uppsala universitet, ledda av Anna Erlandsson tillsammans med doktorand Abdulkhalek Dakhel, har upptäckt en helt ny cellulär struktur som utsöndras från astrocyter, hjärnans stödjeceller. Till skillnad från alla tidigare kända cellbubblor (vesiklar) som hjärnceller ger ifrån sig, rör sig dessa strukturer självständigt trots att de saknar cellkärna. Detta är något som länge förbryllat forskargruppen.
Blod-hjärnbarriären
Blod–hjärnbarriären – hjärnans viktigaste skydd, men också dess största behandlingshinder
Blod‑hjärnbarriären (blood–brain barrier (BBB) på engelska) fungerar som ett filter som skiljer blodet från hjärnans känsliga nervvävnad. Den bestämmer vilka ämnen som får passera från blodet in i hjärnan och transporterar ut restprodukter.
Antikroppsbaserade läkemedel
Vad är antikroppsbaserade läkemedel och varför används de vid Alzheimers sjukdom?
Efter decennier av forskning finns det nu sjukdomsmodifierande behandlingar för Alzheimers sjukdom. Det innebär att läkemedlen inte bara lindrar symtomen, som tidigare behandlingar gjort, utan faktiskt påverkar sjukdomsprocessen i hjärnan och kan bromsa utvecklingen.
Läkemedelsrepurposing
Ett nytt liv för gamla läkemedel: En genväg till behandling av demenssjukdomar?
Demenssjukdomar är en av vår tids största medicinska och sociala utmaningar. Trots intensiv forskning finns fortfarande få behandlingar som påverkar själva sjukdomsförloppet. Samtidigt tar det ofta många år, och mycket stora resurser, att utveckla helt nya läkemedel. Därför väcker ett alternativt angreppssätt allt större intresse: läkemedelsrepurposing. Det innebär att forskare undersöker om redan godkända läkemedel, som används mot andra sjukdomar, också kan ha effekt vid demens.
Precision nutrition
Personliga kostråd – en ny inriktning i demensforskningen
I media rapporteras det regelbundet om nya rön kring kost och hjärnhälsa. Råden kan både överlappa och motsäga varandra, vilket gör det svårt att veta vad som gäller.
Forskningen ger i dag en möjlig förklaring: vi människor reagerar olika på samma mat. Därför växer nu ett nytt forskningsområde fram – som handlar om hur kost kan anpassas efter varje individ.
Blodtester
Blodtester vid Alzheimers sjukdom - nya möjligheter och viktiga frågor
Under lång tid ställdes diagnosen Alzheimers sjukdom främst utifrån symtom - såsom minnesproblem, försämrad orienteringsförmåga och förändrat beteende. Med hjälp av avancerade hjärnundersökningar och analys av ryggvätska har diagnostiken gradvis gått från att handla om hur en person fungerar, till vad som faktiskt händer i hjärnan.
Amelia Dahlén
Hennes forskning fokuserar på neuroinflammationens betydelse i sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom — ett område där nya insikter kan bidra till framtidens diagnostik och behandlingar.
Bakgrund och utbildning
Amelias intresse för hjärnan väcktes tidigt och ledde henne till kandidat- och masterstudier i neurovetenskap vid University of Aberdeen i Skottland. Efter examen arbetade hon som forskningsassistent i ett neurobiologlabb vid University of California, San Francisco, innan hon flyttade tillbaka till Sverige för att fortsätta sin forskningskarriär.
Engagemang för forskningskommunikation
Vid sidan av forskningen har Amelia arrangerat Science Fika — populärvetenskapliga evenemang som gör aktuell forskning tillgänglig för en bred publik. Kommunikationen med allmänheten är en viktig del av hennes arbete och något hon brinner starkt för.