Trots att fler än 160 000 människor i vårt land lider av någon form av demenssjukdom saknas ännu både botemedel och bra mediciner. Till år 2050 beräknas antalet drabbade ha fördubblats. Därför är det bråttom att lösa demensgåtan.
2,4 miljoner personer världen över följde ESA-eventet hemifrån samtidigt som de donerade hela 486 000 kr till alzheimerforskningen.
Professor Miia Kivipelto leder det första globala nätverket av kliniska prövningar för riskreduktion och förebyggande av demens och Alzheimers sjukdom.
Påsken 2019 fick Henrik diagnosen MCI (lindrig minnesstörning) med trolig utveckling till Alzheimer. Nu har han ett drygt år senare fått beskedet att han inte längre har den diagnosen, utan har fått en ändrad diagnos till kognitiv svikt men inte trolig Alzheimer. Det är förstås ett omtumlande besked för honom och sätter ljuset på hur svårbedömt det kan vara att sätta en korrekt diagnos. Vi på Alzheimerfonden är glada att Henrik fortsätter som vår ambassadör, då han på ett bra sätt lyft frågan om Alzheimers sjukdom och andra demensdiagnoser och nu också kan belysa andra viktiga frågor kopplat till kognitiv svikt och demenssjukdomar. Han fortsätter att stödja oss genom sin insamling till förmån för forskningen kring Alzheimer, en sjukdom som de drabbade inte överlever. Tack Henrik!
Min mamma drabbades av alzheimer ganska tidigt i livet, hon var bara 63 år. Det var fruktansvärt att se denna glada, tokiga, härliga människa bli någon helt annan. Det har därför blivit viktigt för mig att engagera mig i detta, inte bara för att hitta botemedel utan också för att ta bort skammen. För anhöriga och vänner är detta jättejobbigt, har jag upplevt. Man pratar inte om det, vilket gör att de som har någon anhörig som är drabbad känner sig ännu mer ensamma. Inte bara för att man håller på att förlora någon man älskar, utan för att man kanske inte alltid möter den förståelse från vänner och bekanta som hade gjort situationen lättare - Helen Alfredsson, golfproffs.