Ett nytt liv för gamla läkemedel: En genväg till behandling av demenssjukdomar?

Demenssjukdomar är en av vår tids största medicinska och sociala utmaningar. Trots intensiv forskning finns fortfarande få behandlingar som påverkar själva sjukdomsförloppet. Samtidigt tar det ofta många år, och mycket stora resurser, att utveckla helt nya läkemedel.

Därför väcker ett alternativt angreppssätt allt större intresse: läkemedelsrepurposing. Det innebär att forskare undersöker om redan godkända läkemedel, som används mot andra sjukdomar, också kan ha effekt vid demens.

Fördelarna är stora:

  • Läkemedlens säkerhet är redan välkänd
  • Utvecklingen går snabbare och blir billigare
  • Många sjukdomar delar gemensamma biologiska mekanismer, som inflammation, ämnesomsättning och immunförsvar

Viktiga målområden för läkemedelsrepurposing för demenssjukdomar är läkemedel som lugnar inflammation, påverkar vaskulaturen, behandlar diabetes, och dämpar skadlig nervcellssignalering i hjärnan (excitotoxicitet). Illustration skapad med BioRender.com.

 

Exempel på läkemedel som studeras

Vacciner – bältrosvaccin (Zostavax och Shingrix*)

Stora befolkningsstudier har visat att personer som vaccinerats mot bältros har lägre risk att utveckla demens. Den skyddande effekten verkar dessutom kvarstå flera år efter vaccination.

Forskare tror att detta kan bero på:

  • minskad reaktivering av herpesvirus i nervsystemet
  • minskad långvarig inflammation i hjärnan
  • påverkan på immunförsvarets åldrande

Dessa fynd har bidragit till ett ökat fokus på infektioner och immunförsvar i demensforskningen.

*Det nyare och effektivare vaccinet Shingrix har ersatt Zostavax.

Se inslag om bältrosvaccin från 31 mars i SVT Fråga doktorn

 

Viagra (sildenafil)

Viagra är mest känt som läkemedel vid erektil dysfunktion, men påverkar också blodkärl och blodflöde. Studier tyder på att personer som använder Viagra (sildenafil) har lägre förekomst av Alzheimers sjukdom.

Möjliga förklaringar är:

  • förbättrad blodcirkulation i hjärnan
  • dämpad neuroinflammation
  • förbättrad kommunikation mellan nervceller

Detta stödjer teorin om att kärlsjukdom och hjärnans blodförsörjning spelar en viktig roll vid kognitiv svikt.

 

Diabetesläkemedel

Hjärnan är starkt beroende av en fungerande energiomsättning. Flera diabetesläkemedel, till exempel metformin och GLP‑1‑agonister (som semaglutid, känt genom varumärkena Ozempic och Wegovy), påverkar processer som är viktiga vid demens:

  • insulinsignalering i hjärnan
  • inflammation
  • nervcellers överlevnad

Därför studeras dessa läkemedel som potentiella behandlingar vid både Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar.

 

Läkemedel som dämpar överaktivitet i hjärnan

Vid demens kan nervceller bli överaktiva – ett tillstånd som kallas excitotoxicitet och som kan leda till nervcellsdöd. Vissa läkemedel, ursprungligen utvecklade för andra neurologiska sjukdomar, kan dämpa denna överaktivitet.  

Exempel:

  • Levetiracetam (mot epilepsi)
    • Minskar överdriven nervcellssignalering
    • Kan normalisera hjärnans nätverksaktivitet
  • Riluzol (mot ALS)
    • Dämpar frisättning av signalsubstansen glutamat
    • Minskar glutamatdriven nervcellsskada

 

Viktigt att känna till

Även om resultaten är lovande är det viktigt att vara tydlig:

  • De flesta läkemedel som nämns här är inte godkända behandlingar mot demens.
  • Många resultat bygger på observationsstudier, inte kliniska prövningar.
  • Det krävs fler stora kliniska studier för att säkert visa effekt och nytta.

Läkemedelsrepurposing ger ännu inga färdiga svar, men däremot värdefulla ledtrådar.

 

Sammanfattning

Demenssjukdomar påverkas inte av en enda mekanism, utan av ett samspel mellan blodkärl, immunförsvar, inflammation, ämnesomsättning och åldrande. Många befintliga läkemedel påverkar just dessa processer, även om de från början utvecklats för helt andra sjukdomar.

Genom att kombinera kliniska data, biologisk kunskap och stora befolkningsstudier kan gamla läkemedel få nya roller i framtidens demensvård – med potential för snabbare och mer kostnadseffektiva behandlingar.