Immunceller mot Alzheimers sjukdom - kan CAR-T bli ett framtida behandlingsalternativ?
Kan kroppens eget immunförsvar programmeras för att bekämpa Alzheimers sjukdom? Ny forskning pekar på att svaret kan vara ja.
Cellterapin CAR-T är en förkortning av Chimeric Antigen Receptor T-cell och används idag för att behandla vissa cancerformer. Metoden bygger på att patientens egna immunceller, så kallade T-celler, modifieras så att de kan känna igen och angripa specifika mål i kroppen, exempelvis cancerceller [1]. De omprogrammerade cellerna återförs sedan till kroppen, där de kan lokalisera och förstöra de sjuka cellerna på ett mer precist och kontrollerat sätt än traditionella behandlingar som cellgifter.
Nu undersöker forskare om samma princip kan användas mot neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.
Infografiken beskriver den teoretiska principen bakom hur CAR-T kan riktas mot Alzheimers sjukdom. Illustration skapad med BioRender.com och Microsoft 365 Copilot (v. 2.20260715.20.0).
Från cancer till hjärnsjukdomar
Vid Alzheimers sjukdom ansamlas amyloida plack i hjärnan. Dessa klumpar av felveckade proteiner anses vara en av de bidragande faktorerna till nervcellernas skador. Med inspiration från cancerbehandlingar med CAR-T har forskare nu utvecklat immunceller som kan känna igen och rikta sig mot dessa proteinansamlingar.
I en ny studie från Washington University in St. Louis, USA, skapades CAR-T-celler mot amyloida plack genom att använda T-hjälparceller (immunförsvarets samordnare) och delar av det antikroppsbaserade läkemedlet lecanemab [2]. Det resulterade i T-celler som kan känna igen placken direkt. När dessa testades i möss med en Alzheimerliknande sjukdomsbild noterade forskarna flera intressanta effekter:
- Minskade nivåer av amyloida plack i hjärnan
- Förändrat immunsvar i hjärnan
- Ökad rekrytering av kroppens egna immunceller till det drabbade området
Läs mer om felveckade proteiner och antikroppsbaserade läkemedel:
Celler som samarbetar
En särskilt spännande observation i ovannämnda studie var att de modifierade T-cellerna inte bara arbetade direkt på plats. De verkade också påverka andra immunceller på distans, genom att utsöndra signalmolekyler som kallas cytokiner. Dessa fungerar som kemiska budbärare som kan aktivera och styra immunförsvaret.
Det innebär att behandlingen inte bara handlar om att “städa bort” skadliga proteiner - utan också om att påverka immunsystemets aktivitet i hjärnan.
Ett nytt behandlingskoncept
Studien visar ett helt nytt sätt att tänka kring behandling av Alzheimers sjukdom. I stället för traditionella läkemedel, använder denna strategi levande celler som målsökande terapeutiska verktyg.
Forskningen är fortfarande i ett tidigt skede där mer arbete behövs innan kliniska studier på människor kan genomföras. Vi vet ännu inte om just denna CAR‑T‑behandling i möss kan bromsa försämringen av de minnes- och tankeförmågor som förekommer vid Alzheimers sjukdom [2]. Fler prekliniska studier öppnar för en framtid där vi kanske kan behandla hjärnsjukdomar med hjälp av kroppens egna, skräddarsydda immunceller.