Blodtester vid Alzheimers sjukdom - nya möjligheter och viktiga frågor
Under lång tid ställdes diagnosen Alzheimers sjukdom främst utifrån symtom - såsom minnesproblem, försämrad orienteringsförmåga och förändrat beteende. Med hjälp av avancerade hjärnundersökningar och analys av ryggvätska har diagnostiken gradvis gått från att handla om hur en person fungerar, till vad som faktiskt händer i hjärnan.
Nu befinner vi oss i nästa utvecklingsskede. Nya blodtester kan visa biologiska tecken på Alzheimers sjukdom i ett vanligt blodprov. Det innebär att en mer tillgänglig diagnostikmetod kan möjliggöra tidigare och tydligare besked för patienter och anhöriga.
Blodbaserade biomarkörer för demenssjukdomar tar plats bland kliniska och experimentella diagnostikmetoder. Illustration skapad med Biorender.com.
Vad visar blodproverna?
De nya blodproverna vid misstänkt Alzheimers sjukdom mäter flera olika ämnen som kan spegla vad som händer i hjärnan. Vissa markörer, som amyloid‑beta (Aβ) och förändrat tauprotein, är särskilt kopplade till Alzheimers sjukdom och kan visa om typiska sjukdomsprocesser pågår. Andra markörer visar mer allmänt om nervceller skadas. Tillsammans ger dessa analyser en bredare biologisk bild än tidigare metoder - inte bara om Alzheimerförändringar finns, utan också om hur hjärnan påverkas i stort.
Illustration skapad med Biorender.com.
Varför är sjukvården ändå försiktig?
Samtidigt kräver denna nya kunskap en varsam tolkning. Förändringar i blodet betyder inte alltid att just Alzheimers sjukdom är orsaken till symtomen. Resultaten kan påverkas av ålder, andra sjukdomar och individuella skillnader. Därför används blodproverna i dag som ett komplement i diagnostiken, inte som ett ensamt svar.
Nyligen (2026) rekommenderade Medicintekniska produktrådet (MTP-rådet) att regionerna ska vara försiktiga med ett brett införande av blodtester [1]. Rådet betonade behovet av mer data från verkliga vårdmiljöer för att visa hur blodproverna bäst kan användas på ett tillförlitligt sätt i framtidens vård.
Forskning i fokus: REAL AD
För att blodtester ska kunna användas tryggt och jämlikt i vården krävs mer kunskap om hur resultaten fungerar i praktiken - hos människor med olika symtom och livssituationer. Därför pågår riktad forskning som prövar blodtesterna inom sjukvården och bygger det kunskapsunderlag som behövs för framtida beslut.
I den svenska forskningsstudien REAL AD undersöks nya blodtester i primärvården (Närhälsan) i Västra Götalandsregionen [2, 3]. Målet är att ta reda på om en kombination av enkla digitala minnestester och blodprov kan hjälpa till att upptäcka tidiga biologiska tecken på Alzheimers sjukdom redan i primärvården.
I blodproverna analyseras ämnen som kan spegla förändringar i hjärnan. Det handlar bland annat om proteiner som är kopplade till Alzheimers sjukdom, som Aβ och tau. Forskningsledaren Michael Schöll tillägger att ”även andra blodbaserade markörer, som NfL (neurofilament light) som påvisar nervcellskador och nya, experimentella markörer som kan påvisa andra sjukdomsmekanismer” mäts i studien. Tillsammans kan dessa markörer ge en bredare bild av vad som händer i hjärnan.
Genom att följa både blodmarkörer och kognitiv förmåga över tid bidrar REAL AD med viktig kunskap om hur biologiskt grundade metoder i vardaglig vård kan göra Alzheimerdiagnostiken mer tillgänglig.
Sammanfattning
Blodtester vid Alzheimers sjukdom representerar ett viktigt steg i utvecklingen mot tidigare och mer tillgänglig diagnostik. Genom att mäta biologiska förändringar i hjärnan kan dessa tester ge värdefulla ledtrådar som tidigare krävde mer belastande undersökningar. Samtidigt är det avgörande att resultaten används med eftertanke och alltid sätts i sitt sammanhang.
Med pågående forskning, som REAL AD, byggs den kunskap som krävs för att blodtester i framtiden ska kunna användas på ett säkert och patientnära sätt - till nytta för både patienter, anhöriga och samhället i stort.