Personliga kostråd – en ny inriktning i demensforskningen
I media rapporteras det regelbundet om nya rön kring kost och hjärnhälsa. Råden kan både överlappa och motsäga varandra, vilket gör det svårt att veta vad som gäller.
Forskningen ger i dag en möjlig förklaring: vi människor reagerar olika på samma mat.
Därför växer nu ett nytt forskningsområde fram – precision nutrition – som handlar om hur kost kan anpassas efter varje individ.
Illustration skapad med Microsoft 365 Copilot (v. 2.20260526.47.0).
Gener och livsstil samverkar
Demenssjukdomar, som Alzheimers sjukdom, påverkas av ärftlighet, livsstil och ålder. En av de mest studerade genetiska riskfaktorerna för sporadisk Alzheimers sjukdom, den vanligaste formen av sjukdomen, är genvarianten apolipoprotein E (APOE).
Det finns tre primära genetiska varianter av APOE-genen: APOE2, APOE3 och APOE4 [1]. Vi har två APOE‑kopior eftersom vi ärver en från varje förälder. Det innebär att vi kan ha olika APOE-varianter (t.ex. APOE 3/4, så kallad heterozygot), eller två upplagor av samma (t.ex. APOE 3/3, så kallad homozygot).
- APOE2 anses vara skyddande och kan ge lägre risk för Alzheimers sjukdom [2].
- APOE3 är den vanligaste varianten och betraktas som neutral när det gäller sjukdomsrisk [3].
- APOE4 är associerad med ökad risk för Alzheimers sjukdom [4].
Ny forskning visar att livsstil, inklusive kost, kan påverka hur denna genetiska risk uttrycks. Det innebär att även vid ärftlig sårbarhet finns möjligheter att påverka hjärnans hälsa.
Effekten av kost kan bero på genetisk bakgrund
Medelhavskost
En stor internationell studie [5] visar att personer med ökad genetisk risk för Alzheimers sjukdom som följer en kost liknande medelhavskosten kan ha:
- lägre risk att utveckla demens
- långsammare försämring av minnet
- störst nytta om de har hög genetisk risk (t.ex. två kopior av APOE4)
En möjlig förklaring som studien lyfter fram är att APOE4 förändrar hjärnans metabolism och transport av fetter, vilket kan göra personer med APOE4 mer känsliga för fettkvalitet.
Köttintag
En svensk studie från Karolinska Institutet [6] undersökte sambandet mellan köttintag och demensrisk i grupper med olika APOE-varianter och fann att:
- Personer med genvarianterna APOE 3/4 eller 4/4 (ökad genetisk risk) som åt mer kött (ca 125 g/dag), hade bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk än de som åt mindre kött.
- Studien fann inga samband mellan köttintag och demensrisk hos personer med APOE 2/2, 2/3, 2/4 eller 3/3.
- En lägre andel processat kött (t.ex. charkprodukter) var associerat med lägre demensrisk, oberoende av APOE-variant.
En teori som forskarna för fram är att APOE4 är en evolutionärt äldre genvariant som kan ha utvecklats under perioder med mer animalisk kost, och därför kan vissa individer metaboliskt gynnas mer av sådan kost [7].
Varför vi reagerar olika på mat
Maten vi äter påverkar viktiga processer i kroppen, såsom blodsocker, blodfetter, inflammation och blodflöde till hjärnan. Forskning visar att dessa effekter kan variera mellan individer, bland annat beroende på genetiska skillnader.
Samtidigt formas hälsan av helheten. Risken för demens påverkas av flera livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, rökning, alkohol och hjärt‑kärlhälsa – inte enbart kosten.
Mot denna bakgrund växer området precision nutrition, som syftar till att förstå hur gener, metabolism och livsstil samverkar. Målet är att i framtiden kunna ge mer individanpassade kostråd som tar hänsyn till biologiska skillnader. På så vis ökar möjligheterna att påverka den egna hälsan och förebygga sjukdom.