Biofarmabolaget Alzinova har tagit fram den lovande vaccinkandidaten ALZ-101 mot tidig Alzheimers sjukdom. I början av september fick bolaget klartecken från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA att påbörja sin fas II-studie.

- Det är mycket glädjande. Det känns som att vi kan ha något stort på gång med vårt vaccin, säger Alzinovas vd Tord Labuda.

Biofarmabolaget Alzinova har utvecklat en egen patenterad AβCC-peptidteknologi som gör det möjligt att ta fram ett unikt vaccin för behandling av tidig Alzheimers sjukdom. De nya godkända läkemedlen, Leqembi och Kinsunla, som finns på marknaden idag, är båda antikroppar som angriper de amyloida plack som bildas i hjärnan under sjukdomsförloppet. Alzinovas vaccinkandidat ALZ-101 arbetar på ett annat sätt:

-Vårt vaccin är specifikt riktat mot de toxiska oligomererna. Det binder inte till plack eller fibriller i någon högre utsträckning utan enbart till de toxiska oligomererna som förstör nervcellerna och synapserna och som vi anser är centrala i sjukdomens uppkomst och utveckling.  Vaccinet fungerar så att det ”kickar igång” kroppens eget immunförsvar mot de toxiska amyloid-beta-oligomererna, berättar Alzinovas vd Tord Labuda.

Alzinovas fas Ib-studie med ALZ-101, där 32 patienter med tidig Alzheimers sjukdom deltog, har visat lovande resultat. Över 95 procent av patienterna utvecklade ett robust immunförsvar mot de toxiska amyloid-beta-oligomererna och vaccinet hade en god säkerhetsprofil – inga allvarliga biverkningar relaterade till behandlingen rapporterades. Explorativa analyser tyder dessutom på stabil sjukdomsutveckling och positiva förändringar i relevanta biomarkörer vilket stärker möjligheten för fortsatt utveckling.

- Det är en liten studie med få individer men vi är väldigt glada för det vi har sett – att sjukdomen verkar avstanna hos patienter på aktiv dos under hela tvåårsperioden, säger Tord Labuda.

Naturligt förekommande antikroppar s.k. (NAbs), som skyddar bl.a. mot skadliga klumpar av proteinet amyloid-beta, finns hos alla människor. Under studiens gång gjorde Alzinovas forskningschef Anders Sandberg en intressant upptäckt. Hos de deltagande patienterna med tidig Alzheimers sjukdom som fått vaccin ökade nivåerna av dessa antikroppar till nivåer jämförbara med dem hos friska äldre individer.

- Alzheimerpatienter har låga nivåer av de här antikropparna, unga personer likaså. När får man dem? Hur stora är skillnaderna i nivåer mellan olika grupper? Kan friska äldre personer med höga nivåer ha ett skydd mot att utveckla sjukdomen, säger Tord Labuda och fortsätter:

- Det här vill vi studera vidare i samarbete med en forskargrupp eller ett företag. Här finns mycket att göra för att få en större förståelse för antikropparnas betydelse och för sjukdomsmekanismerna bakom Alzheimers sjukdom.

Det nya läkemedlet Leqembi får inte ges till patienter med två kopior av genen APOE4 eftersom de riskerar att få allvarliga biverkningar. Hur är det med ert vaccin?

-I vår fas Ib-studie såg vi inga säkerhetssignaler hos patienter med en eller två kopior av APOE4, vilket är lovande inför fortsatta studier. Om dessa data håller i kommande, större studier finns det inga begränsningar i patientpopulationen för vårt vaccin. Med den nya fina diagnostiken hoppas vi på sikt även att det kommer att kunna användas för behandling av patienter profylaktiskt, dvs. innan sjukdomen bryter ut.

I början av september fick Alzinova besked från amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om att bolaget kan gå vidare med fas II-studien av ALZ-101. Bolaget planerar en multinationell studie med deltagande centra i både USA och Europa - förberedelserna pågår parallellt på båda marknaderna.

-Förhoppningen är att studien kan påbörjas vid årsskiftet 2025/2026 och att rekryteringen går fort. Men när studien startar och vid vilka kliniker beror på när vi kan säkra finansiering. Arbetet med att identifiera och sluta avtal med en stark global partner är bolagets högsta prioritet för att möjliggöra studiestarten, säger Tord Labuda.

Det händer mycket inom Alzheimerfältet just nu. Hur ser du på utvecklingen av nya läkemedel och forskningsfältet i stort?

-Det är mycket positivt att vi nu ser sjukdomsmodifierande behandlingar och att de diagnostiska möjligheterna utvecklas snabbt. Samtidigt anser jag att det ofta blir för stort fokus på biomarkörer, ibland utan att vi egentligen förstår sambandet mellan dem och faktisk behandlingseffekt. Det allra viktigaste är att ta fram behandlingar som verkligen gör skillnad för patienterna – det måste stå i centrum.