Publicerad: 2021-06-24

Överläkaren ger sin syn på den första godkända bromsmedicinen mot Alzheimers sjukdom

Vi har pratat med Anne Börjesson-Hanson, överläkare och ansvarig för kliniska prövningar inom tema åldrande vid Karolinska universitetssjukhuset.

Anne är den person som befinner sig allra närmast substansen Aducanumab i Sverige.

Anne och hennes team har i klinisk studie, testat substansen på alzheimerpatienter vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Alla inblandade har varit tvungna att hänga med i svängarna då det amerikanska läkemedelsbolaget Biogen satte stopp för vidare testning 2019. Så hände något och den 7 juni i år godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten Aducanumab. 

Vad är dina reaktioner och funderingar kring den stora nyheten om att Aducanumab nu godkänts av FDA i USA?

- Beslutet var väntat - och av somliga befarat. Trots att den oberoende expertgrupp som granskade ansökan i höstas avrådde från att godkänna, så blev jag inte särskilt förvånad, men jag är också kluven. Å ena sidan är det oerhört positivt att det äntligen kommer ett nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Det blir också det första läkemedel som förväntas ha effekt mot själva sjukdomsprocessen. Problemet är att man gjort avsteg från kravet på att två fas-3 studier ska visa klinisk effekt. I detta fall bevisade båda studierna att ansamlingen av Alzheimer-plack minskade, men bara den ena studien kunde visa en klinisk effekt, som dessutom var ganska svag: Den aktiva gruppen försämrades inte lika mycket som placebogruppen. Frågan är då om denna blygsamma effekt uppväger de biverkningsrisker som finns med behandlingen?  Beslutet från FDA grundar sig på antagande att det finns ett samband mellan förekomst av plack och graden av sjukdomssymtom. Detta antagande är kontroversiellt eftersom många inom forskarvärlden anser att detta samband inte är bevisat. 

- Godkännandet från FDA är villkorat och Biogen måste följa upp med nya studier som visar klinisk effekt, annars kan godkännandet dras tillbaka. Det är nog ingen som anser att Aducanumab är så bra att vi kan sluta forska på nya behandlingar och därför känner jag en viss oro för hur detta godkännande ska påverka viljan bland Alzheimer-patienter att delta i andra studier.

Vad var det som hände 2019 och varför? 

- Under våren 2019 fick vi plötsligt besked om att de pågående fas-3 studierna med Aducanumab, Emerge och Engage, skulle stoppas i förtid eftersom man inte kunde se någon klinisk effekt. Alla blev förstås väldigt besvikna, men vi vet ju att sådant kan hända. Ungefär ett halvår senare tog det hela en helt ny vändning och vi fick i stället besked om att Biogen skulle ansöka om att få Aducanumab godkänt. Det var nog många med mig som hade svårt att hänga med. Enligt en förutbestämd plan skulle det göras en förhandsanalys då en viss andel av studiedeltagarna hade fullföljt den dubbelblinda delen och därefter skulle beslut fattas om utvecklingen av Aducanumab skulle fortsätta eller inte.  De båda identiska studierna Engage och Emerge genomfördes i olika länder och beroende på att takten i uppstartsprocesserna skilde sig lite mellan länderna så kom Engage-studien igång tidigare än Emerge. Eftersom det fanns en oro för allvarliga biverkningar var man initialt mycket försiktig med att höja dosen av studieläkemedlet, men då säkerhetskommittén kom fram till att dosen kunde höjas till den förutbestämda maxdosen för alla deltagare, så ändrades doseringsschemat.  Eftersom Emerge-studien kom igång senare blev det fler studiedeltagare i Emerge som kom upp i maxdos och fick denna under längre tid jämfört med deltagarna i Engage. Denna förändring är också förklaringen till att det bara var i Emerge som det gick att se klinisk nytta av Aducanumab. I förhandsanalysen, som föranledde stopp-beslutet våren 2019, ingick data fram till december 2018 och eftersom Engage då kommit längst ingick fler deltagare som inte fått den högre dosen, eller bara fått den under en kortare tid. Under de tre månader det tog att analysera dessa data fortsatte studien ock när den sedan stoppades hade en större andel av Emerge-deltagarna fått den högre dosen under en längre tid. I efterhand visade det sig att detta var viktigt för att kunna påvisa klinisk effekt. 

Hur många har deltagit i de kliniska studierna för Aducanumab?

- I Sverige hade vi 37 deltagare fördelat på fyra siter (Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala) i Emerge-studien.  Totalt i världen var det ca 3 200 deltagare i bägge studierna.  

Det krävs mycket forskning för att nå ända fram för att vi ska kunna lösa alzheimergåtan, vad tror du krävs och vilka andra substanser testar ni här på kliniken?

- De senaste 15-20 åren har det varit många läkemedelskandidater som inriktat sig på att minska alzheimerplacken. Flera studier har stoppats p g a bristande effekt eller biverkningar. Det vi lärt oss från dessa studier är att man troligtvis måste komma in väldigt tidigt med denna typ av behandling och hålla på länge. Trenden går mot att vi ska behandla personer som ännu inte fått några symtom, men som har alzheimerförändringar i sin hjärna. Parallellt med denna utveckling så har det under de senaste dryga fem åren startats flera studier som istället för betamyloid och plack, inriktar sig mot tau-proteinet som också anses spela en viktig roll i utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Till skillnad från hur det är med amyloidinlagring (plack) finns det för tau-proteinet ett bevisat samband mellan graden av funktionsnedsättning och spridningen av tau i hjärnan. Därför finns förhoppningar om att få en klinisk effekt även hos personer som redan har tydliga symptom. Tyvärr har några av dessa fas-2 studier med tau-antikroppar inte gått vidare till fas-3. Erfarenheterna från amyloidantikropparna har dock lärt oss att det kan ta tid innan man träffar rätt. Förutom att angripa amyloid och tau har vi pågående studier som också inriktar sig mot att minska den inflammation som tycks spela en viktig roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. 

Slutligen, hur har dina kollegor runt om i Sverige reagerat på nyheten om godkännandet av Aducanumab?

- Det har varit blandade reaktioner, å ena sidan glädje och förhoppningar, å andra sida uttrycker flera oro för hur vi ska kunna erbjuda denna behandling om den godkänns i Sverige. Oavsett om det blir Aducanumab eller en annan amyloidantikropp som slutligen godkänns kommer det att bli en stor utmaning för vården.