Henrik Zetterberg

Ordförande i Alzheimerfondens vetenskapliga råd

Henrik Zetterberg är ordförande för Alzheimerfondens vetenskapliga råd och den som tillsammans med övriga medlemmar i rådet föreslår vilka forskare Alzheimerfonden bör stötta.

Vilken inriktning har forskningen kring nya läkemedel idag? 

Forskningen är fortfarande i mångt och mycket inriktad på att ta fram läkemedel som påverkar det protein som bygger upp de senila placken, beta-amyloid, vid Alzheimers sjukdom. Det har gått sådär, men jag anser att det är viktigt att hålla fast vid detta forskningsspår lite till och fortsätta att försöka påverka beta-amyloiden med högre doser och ännu tidigare i sjukdomsförloppet.

Kritiska forskarkollegor tycker att de negativa resultaten från långt gångna kliniska prövningar, där patienterna inte har blivit bättre av läkemedelskandidater riktade mot beta-amyloid, borde göra att man överger hypotesen om beta-amyloidens roll i sjukdomsprocessen, men jag tycker inte att hypotesen är färdigtestad ännu.

För patienternas skull är det dock viktigt att inte satsa allt på ett kort. En del forskargrupper försöker nu att angripa det protein som bygger upp neurofibriller (små trådar i nervcellerna) vid Alzheimers sjukdom. En annan möjlig behandlingsmetod skulle vara att stävja överaktiviteten hos hjärnans städarceller (mikroglia). Dessa verkar överreagera på placken vid Alzheimers sjukdom och därmed skada omkringliggande vävnad. Dessa projekt hoppas jag mycket på.

Hur der det internationella forskningsläget ut?

Det ser bra ut. Antalet forskargrupper som arbetar med Alzheimers sjukdom ökar stadigt, men vi är fortfarande förhållandevis få om man jämför med andra forskningsfält och hur många som drabbas av sjukdomen. Vi måste få in fler unga stjärnskott och stimulera forskartalanger att gå in i detta fält.

Ser du ljust på framtiden inom alzheimerforskningen?

Ja! Vi har bra biomarkörer för att studera sjukdomsprocessen över tid hos levande människor och ett stort antal möjliga behandlingar som därmed snabbt kan utvärderas hos patienter i kliniska prövningar. Jag tror att vi snart har ett eller ett par stabila genombrott i fältet, kanske redan inom ett par år. En stor fråga blir då hur dagens sjukvårdssystem skall hantera detta praktiskt och jag tror att det är viktigt att fundera på det redan nu.

 

Foto: Johan Wingborg

alz_calendar alz_calendar_alt alz_contact alz_down_yellow alz_down alz_facebook alz_file alz_forward alz_location alz_magnify alz_message alz_photo alz_quote alz_twitter alz_up_yellow alz_up burgare_kryss burgare close facebook instagram mail pin telefon vimeo heart swish Asset 1 linkedin