Parkinson-demens och Lewykropps-demens

Vid Parkinsondemens har patienten i regel under många år haft Parkinsons sjukdom med skakningar, muskelstelhet, långsamma rörelser och stelt ansiktsuttryck. Hos den som fått Parkinson som gammal kan minnesproblem, svårigheter att hitta samt att rita, skriva och räkna tillkomma. Tillståndet kan hos en och samma person variera starkt från den ena stunden till den andra.

Lewykroppsdemens (Lewybodydemens) upptäcktes i slutet av 1980-talet då forskare fann samma typ av proteinansamlingar, Lewykroppar, i hjärnan hos patienter med demens som hos Parkinsonsjuka. Lewykroppsdemens är underdiagnostiserad, cirka 10–15 procent anses ha denna demens.

vid_lewy.jpg
Påverkade områden i hjärnan vid Lewykroppsdemens.

Symtom

Lewykroppsdemens har en symtombild där både rörelsesymtomen och symtomen på demens brukar visa sig inom loppet av ett år. Åtta av tio av dem som insjuknar är män. Tidiga symtom, som brukar uppträda flera år innan de andra kommer, är störd drömsömn. Drabbade kan få mardrömmar som de lever ut, dvs. fäktar med armar och ibland gå upp ur sängen i sömnen. Så småningom tillkommer synhallucinationer, som personen har god insikt i, man förstår att de inte är på riktigt. De har svårigheter att uppfatta tredimentionella saker och att bedöma avstånd medan minnet sällan drabbas förrän senare i förloppet. Andra symptom är trötthet och depression, som varierar över dagen, parkinsonism, dvs. stelhet och hasande gång, däremot inte så ofta skakningar.

Lewykroppsdemens kan ge ökad känslighet mot traditionella neuroleptika (t.ex. läkemedlet Haldol mot hallucinationer och vanföreställningar) och dessa bör undvikas eftersom de i undantagsfall kan vara direkt livshotande.  En del personer med Lewykroppsdemens faller ofta och det är viktigt att kontrollera blodtrycket eftersom det ofta kan variera mycket mellan liggande och stående.

Vid Lewykroppsdemens finns samma brist på acetylkolin som Alzheimers sjukdom.

Behandling

Det är viktigt att sätta in behandling i rätt ordning. Alzheimerläkemedlen (acetylcholinesterashämmare och memantin) först, sedan läkemedel mot stelheten om den blir för svår. Behandling av blodtrycket kan också ge god effekt. Läkemedel mot hallucinationer ska i möjligaste mån undvikas. Om det är nödvändigt ska modernare typer av neuroleptika användas.

 

Läs om Anna och hennes pappa som var drabbad av Lewvykroppsdemens.

Vi är inte arga på varandra längre, bara på sjukdomen.

Se "Morfar, vart tog du vägen" - en kortfilm av Sophie Wikman baserat på hennes erfarenheter med sin pappa som drabbades av lewykroppsdemens.

alz_calendar alz_calendar_alt alz_contact alz_down_yellow alz_down alz_facebook alz_file alz_forward alz_location alz_magnify alz_message alz_photo alz_quote alz_twitter alz_up_yellow alz_up burgare_kryss burgare close facebook instagram mail pin telefon vimeo heart swish Asset 1 linkedin