Vi frågade professor Henrik Zetterberg vad som är aktuellt inom forskningen just nu

Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare i klinisk kemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Henrik är ordförande i Alzheimerfondens vetenskapliga råd.

Vi startar med ett viktigt Sverigebesök som ägde rum nu i januari.

- En höjdpunkt under årets första månad var för min del att jag blev inbjuden till ett möte på Karolinska med Bill Gates, som via sina stiftelser ger stort stöd till forskningen om Alzheimers sjukdom. Jag har träffat honom regelbundet sedan 2018 och det stöd som har kommit från hans team har varit avgörande för framtagandet av de blodmarkörer som nu används över nästan hela världen. Bill Gates sa mycket fint om vår forskning på biomarkörer, läkemedel, omvårdnad och hjärnhälsa. Denna forskning har enligt honom påverkat hela världen, vilket känns fantastiskt att höra! Detta är ju särskilt kul för Alzheimerfonden som delat ut så mycket pengar till våra forskare genom åren. Han tyckte också att det var helt otroligt att den kliniska implementeringen i Sverige, särskilt av de nya läkemedlen, har gått så långsamt och att Sverige där ligger i kölvattnet. Sverige måste rätta till om vi vill fortsätta att ligga i framkant i detta fält. En utmaning som borde vara förhållandevis lätt att rätta till med tanke på alla verktyg vi har forskat fram och kan en massa om.

Var står vi nu kring forskningsläget - efter det gångna året. Kan du lyfta fram vad som var signifikant?

- Att de nya läkemedlen mot amyloid (placken som bildas i hjärnan) visar klinisk nytta och användbarhet i USA och flera andra länder. Att blodmarkörerna för Alzheimers sjukdom nu finns i klinisk rutin. Att Tau-behandlingar visar lovande resultat men kommer att ta många år. Det har också kommit väldigt fina resultat på säkrare och mer effektiva anti-amyloidantikroppar med "brain shuttle"-mekanism från flera företag (en mekanism som handlar om att hjälpa stora molekyler passera blodhjärnbarriären effektivare).

När du nu blickar framåt 2026, vad ser du kommer att hända när det gäller bromsmedicinerna?

- Jag hoppas på ett mirakulöst godkännande av Leqembi i NT-rådet trots dyster hälsoekonomisk analys.

Vad ligger i pipeline? Vad ska vi hålla ett extra öga på under året?

- Bättre biomarkörer för alfa-synuklein och TDP-43, som är proteiner som, precis som amyloid och tau kan klumpa ihop sig i hjärnan och skada nervcellernas funktion. Alfa-synuklein är mest förknippat med Parkinson men kan förvärra Alzheimer. TDP-43 är mest förknippat med pannlobsdemens och ALS, men kan även orsaka närminnessvikt på ett alzheimerliknande sätt (kallas då "LATE" och det kan man i dagsläget bara se vid obduktion). Vi vill kunna uppmäta alfa-synuklein- och TDP-43-förändringar hos levande människor för att lära oss mer om hur de bidrar till sjukdom.

Hur ser du på möjligheten/sannolikheten att patienter i Sverige kommer få tillgång till Leqembi i år?

- Låg, men jag vägrar att ge upp hoppet för det vore verkligen helt surrealistiskt om Sverige stannar kvar i något slags vänteläge med tanke på allt vi har forskat fram.

Hur går diskussionerna och vad ser du behöver hända för att patienter som bör kunna få läkemedlet, ska få tillgång till det?

- Det varierar nog väldigt mycket. Jag tycker att det är mycket viktigt att alla berörda instanser inleder detta arbete eftersom det bara är en tidsfråga tills det blir ett godkännande.

Du menar ändå att det är en tidsfråga tills det godkänns, vad innebär det?

- Jo, jag tänker på de nya läkemedelsformerna. Som subkutan injektion (att läkemedlet sprutas in i underhudsfettet) som redan finns godkänt i USA för underhållsbehandling. Och om några år (4-6 år kanske) kommer antikropparna med "brain shuttle"-modifieringarna att vara klara för godkännande. Det känns som att det MÅSTE funka och att man då omöjligen kommer att kunna säga nej. Men jag vill inte att man väntar längre utan godkänner befintliga läkemedel, parallellt med att man vidareutvecklar dessa "förfinade" läkemedel.

Vad händer om Leqembi inte godkänns, vad får det för konsekvenser?

- 10 procent av patienterna på våra minnesmottagningar idag verkar vara lämpliga kandidater för läkemedlet. Godkänns det inte kommer de att riskera att försämras så att de om några år inte längre är kandidater. Då har vi förlorat dem genom vår saktfärdighet, vilket vore alldeles förfärligt.

Hur ser du på forskningsläget globalt?

- Det ser jättebra ut! Mycket mer pengar går till detta fält som får alltmer uppmärksamhet. Tittar man globalt spänner forskningen över omvårdnad, prevention, multidomänintervention, diagnostik och läkemedel och det finns all anledning att fortsätta att hoppas på ytterligare genombrott. Sydkorea och USA är väldigt i framkant vad gäller klinisk implementering av nya läkemedel och den nya diagnostiken, och i Sydkorea arbetar man dessutom väldigt aktivt mer allmänt för förbättrad hjärnhälsa med FINGER-liknande multidomänintervention. Men Sverige MÅSTE gå ur sitt kliniska vänteläge det vill säga, att man väntar på billigare och bättre läkemedel utan att dra nytta av det vi redan har.

Blir 2026 ett hoppfullt år för forskningen?

- Ja!

Vad är det viktigaste medskicket till forskarsverige för 2026?

- Fortsätta!