Kaj Blennow

Professor, Göteborgs universitet

Hans mätmetod har blivit internationell standard

Professor Kaj Blennow är en av landets ledande forskare och har fått stora anslag från Alzheimerfonden. Blennow har tillsammans med Henrik Zetterberg bland annat utvecklat en metod för att analysera likvor, ryggmärgsvätska. Metoden har nu blivit internationell standard.

Kaj Blennows forskning syftar till att förstå varför nervcellernas synapser, dvs. kontaktpunkterna mellan nervcellerna, skadas vid Alzheimers sjukdom. Han studerar särskilt proteinet neurogranin som bara finns i synapserna där det har en viktig funktion för minnet. Det är för att kunna mäta detta protein som Blennow utvecklat en unik metod.

11 januari 2017
Professor Kaj Blennow är en av Sveriges mest framstående forskare och får nu 1,4 miljoner kronor från Alzheimerfonden. Det får han för sin forskning kring ett projekt som syftar till att förstå varför nervcellernas synapser skadas vid Alzheimers sjukdom och vilken betydelse detta har för utvecklingen av sjukdomen och de symptom man ser.

– Anslaget ger möjlighet driva vårt projekt vidare där vi försöker förstå hur synapsproteinet neurogranin och även andra proteiner som tau – vilka spelar en viktig roll i sjukdomsprocesserna vid alzheimer – är involverade i att synapserna skadas, säger Kaj Blennow.

15 januari 2016 
Av 2015 års insamlade medel fick Kaj Blennow 1,2 miljoner kronor.

Har du någon kommentar till anslaget du nu får?

– Fantastiskt roligt! Det är ett stort och viktigt anslag som gör att vi kan arbeta vidare med vår forskning.

Vad kommer du att använda pengarna till?

– Vi kommer att använda anslaget dels till att anställa en doktorand som skall jobba med detta projekt, dels till att täcka kostnader för alla reagens som behövs för att driva denna typ av forskning.

Vad forskar du om?

– Projektet syftar till att förstå varför nervcellernas synapser, dvs. kontaktpunkterna mellan nervcellerna skadas vid Alzheimers sjukdom, och vilken betydelse detta har för utvecklingen av sjukdomen och de symptom man ser.

– I hjärnan finns flera miljarder nervceller och varje nervcell har flera tusen synapser som tar kontakt med andra nervceller. Det är ett enormt komplicerat nätverk. En nervcell kan liknas vid ett träd med ett stort förgrenat rotsystem, en stam och en stor krona med allt mindre grenar och blad längst ut. Synapserna i nervcellen motsvarar bladen i trädet. Vid åldrandet ­– och i mycket större grad vid alzheimer – skadas synapserna som till slut faller bort, ungefär som trädets löv vissnar och faller av på hösten. 

– Vi studerar ett nytt protein (äggviteämne) som heter neurogranin och som bara finns i synapserna där det har en viktig funktion för minnet. Vi har utvecklat metoder för att mäta detta protein hos människor och funnit att det är förändrat vid Alzheimers sjukdom. Vi har också funnit att detta protein klyvs på mitten och tror att detta kan ha stor betydelse för minnesfunktioner och minnesförlust vid alzheimer och vill studera detta i större detalj. Vi vill också förstå vilken betydelse det har i den allra tidigaste fasen av sjukdomen.

Varför är det så svårt att ställa rätt diagnos när man misstänker en demenssjukdom?

– Alzheimers sjukdom börjar smygande med en försämring av minnet. I den tidigaste fasen är det svårt att skilja begynnande alzheimer från lätt minnesförsämring som hör samman med åldrandet. Även då symptomen är mer uttalade är det svårt att skilja alzheimer från andra demenssjukdomar. 

Du har bland annat utvecklat en diagnosmetod som nyligen blev internationell standard. Vad innebär det och varför är det viktigt?

– Jag har sedan länge arbetat med att utveckla analysmetoder som bygger på att i likvor (ryggvätskeprov) mäta de proteiner (beta-amyloid och tau) som förändras vid alzheimer. Dessa analyser kan med mycket god känslighet påvisa sjukdomen, även i den tidiga fasen med bara lätt minnesstörning. Ett problem med alla nya analysmetoder är att man inte får exakt samma värde på olika laboratorier, vilket behövs för att man skall kunna jämföra resultat och ha samma gräns världen över för till exempel högt kolesterol eller diabetes. Det som behövs för att lösa problemet är en internationell standard, dvs. en mycket noggrann metod som kan användas för att bestämma den exakta nivån av det man vill mäta och som alla laboratorier därefter följer. Ungefär som det finns en internationell standard för en meter och ett kilogram. Vi har utvecklat en sådan metod för beta-amyloid i likvor med en teknik som kallas masspektrometri. Denna är inte tänkt att användas i den vanliga diagnostiken i sjukvården utan endast för standardisering av mätningar, så att vi kan få exakta gränser även för att diagnosticera Alzheimers sjukdom.  

När gissar du att vi kan få se ett botemedel mot Alzheimers sjukdom på marknaden?

– Det är ju en jättesvår fråga, men det finns flera väldigt lovande läkemedel som nu testas i stora kliniska prövningar. Jag skulle tro att detta kommer att gå stegvis, precis som vid utvecklingen av läkemedel mot till exempel högt kolesterol, dvs. för att få allt bättre effekt måste man sätta in behandling allt tidigare i förloppet av sjukdomen, kanske även redan innan de första symptomen visar sig. Då kommer också behovet av exakta diagnosmetoder att bli väldigt stort. Jag hoppas verkligen att denna nya typ av behandling snart finns tillgänglig för patienterna.

alz_calendar alz_calendar_alt alz_contact alz_down_yellow alz_down alz_facebook alz_file alz_forward alz_location alz_magnify alz_message alz_photo alz_quote alz_twitter alz_up_yellow alz_up burgare_kryss burgare close facebook instagram mail pin telefon vimeo heart swish Asset 1 linkedin