Bara forskning kan stoppa Alzheimers sjukdom

och andra demenssjukdomar

Ge en gåva

Alzheimerforskningen idag

Världshälsoorganisationen WHO klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Drygt 47 miljoner människor är drabbade och ett nytt fall upptäcks var 3:e sekund. Man räknar med att antalet demenssjuka i världen kommer att ha tredubblats fram till år 2050. Detta beror bland annat på att livslängden har ökat och det är i första hand äldre som drabbas.

Behovet av mer forskning är akut.

Forskarna finns men inte pengarna

Alzheimerfonden kunde tack vare gåvor och testamenten från privatpersoner och företag dela ut 24 miljoner kronor förra året.
Ändå räcker inte pengarna för att kunna stödja alla viktiga projekt. Trots den stora utdelningen kunde Alzheimerfonden bara bevilja ca 19 procent av de ansökta medlen. Forskarna finns men det saknas fortfarande mycket pengar.

 

anslag_statistik.png

Vetenskapliga rådet bedömer

Gallringen bland forskarnas ansökningar görs av vårt Vetenskapliga råd som betygsätter och granskar potentialen i varje projekt. Rådet består av professorer och docenter med lång erfarenhet av demens och neuroforskning. Senast beviljades anslag till 60 enskilda forskare vid landets olika lärosäten.

Patientnyttan i fokus

Alzheimerfonden stöttar all typ av forskning kring Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Ansökningarna om anslag bedöms efter vetenskaplig kvalitet. Målet med rådets arbete är att det ska bli maximal utdelning på forskningspengarna för drabbade patienter och deras anhöriga. Vi uppmuntrar också till samarbete mellan forskarna på olika lärosäten.

Forskning efter bromsmediciner

Med stöd från Alzheimerfonden har välfungerande diagnostiska tester utvecklats. Det som fortfarande saknas är äkta bromsmediciner. Alzheimerfondens mål är att vara en viktig forskningsfinansiär i detta arbete. I avsaknad av effektiva mediciner är det också viktigt att forska fram de bästa förebyggande insatserna för Alzheimers sjukdom.

Nytt inom alzheimerforskningen

Ordförande i Alzheimerfondens Vetenskapliga råd är för närvarande Henrik Zetterberg. Han är professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och  forskar på de underliggande sjukdomsprocesserna vid Alzheimers sjukdom och andra hjärnsjukdomar. Han har tillsammans med olika samarbetspartners utvecklat flera diagnostiska hjälpmedel som nu används i både klinisk rutin och forskning.

Vi har ställt några frågor till Zetterberg om senaste nytt inom forskningen.

Henrik Zetterberg 250.jpg


Vilken inriktning har forskningen idag kring nya läkemedel?

Forskningen är fortfarande i mångt och mycket inriktad på att ta fram läkemedel som påverkar det protein som bygger upp de senila placken, beta-amyloid, vid Alzheimers sjukdom. Det har gått sådär, men jag anser att det är viktigt att hålla fast vid detta forskningsspår lite till och fortsätta att försöka påverka beta-amyloiden med högre doser och ännu tidigare i sjukdomsförloppet.

Kritiska forskarkollegor tycker att de negativa resultaten från långt gångna kliniska prövningar, där patienterna inte har blivit bättre av läkemedelskandidater riktade mot beta-amyloid, borde göra att man överger hypotesen om beta-amyloidens roll i sjukdomsprocessen, men jag tycker inte att hypotesen är färdigtestad ännu. För patienternas skull är det dock viktigt att inte satsa allt på ett kort. En del forskargrupper försöker nu att angripa det protein som bygger upp neurofibriller (små trådar i nervcellerna) vid Alzheimers sjukdom.

En annan möjlig behandlingsmetod skulle vara att stävja överaktiviteten hos hjärnans städarceller (mikroglia). Dessa verkar överreagera på placken vid Alzheimers sjukdom och därmed skada omkringliggande vävnad. Dessa projekt hoppas jag mycket på.

Jag tror att vi snart har ett eller ett par stabila genombrott i fältet, kanske redan inom ett par år.


Hur ser det internationella forskningsläget ut?

Det ser bra ut. Antalet forskargrupper som arbetar med Alzheimers sjukdom ökar stadigt, men vi är fortfarande förhållandevis få om man jämför med andra forskningsfält och hur många som drabbas av sjukdomen. Vi måste få in fler unga stjärnskott och stimulera forskartalanger att gå in i detta fält.


Ser du ljust på framtiden inom alzheimerforskningen?

Ja! Vi har bra biomarkörer för att studera sjukdomsprocessen över tid hos levande människor och ett stort antal möjliga behandlingar som därmed snabbt kan utvärderas hos patienter i kliniska prövningar. Jag tror att vi snart har ett eller ett par stabila genombrott i fältet, kanske redan inom ett par år. En stor fråga blir då hur dagens sjukvårdssystem skall hantera detta praktiskt och jag tror att det är viktigt att fundera på det redan nu.

 

Pågående forskningsprojekt i världen

Diagrammet nedan visar inriktningen på de forskningsprojekt som pågår just nu och i vilken fas de befinner sig.

kliniska prövningar-1.jpg

 

 

Några av våra forskare

Se alla våra forskare

Så stödjer vi forskningen

Läs mer

Bengt Winblad rapporterar

Läs mer

AlzeCure - nydanande forskning

Läs mer
alz_calendar alz_calendar_alt alz_contact alz_down_yellow alz_down alz_facebook alz_file alz_forward alz_location alz_magnify alz_message alz_photo alz_quote alz_twitter alz_up_yellow alz_up burgare_kryss burgare close facebook instagram mail pin telefon vimeo heart swish Asset 1 linkedin