Acetylkolin
|
Signalsubstans som överför impulser mellan nervceller. Brist på acetylkolin är vanligt vid Alzheimers sjukdom och påverkar minnesfunktion samt uppmärksamhet.
|
Acetylkolinesteras
|
Enzym som bryter ner acetylkolin.
|
Acetylkolinesteras
hämmare
|
Läkemedelsgrupp som hämmar enzymet acetylkolinesteras och därmed ökar tillgängligheten av acetylkolin mellan nervändarna.
|
Ackumulering
|
Anhopning av läkemedel i kroppen. Vanligt hos äldre människor.
|
AD
|
Alzheimer´s disease. Vanlig engelsk beteckning för Alzheimers sjukdom.
|
Adenosin
|
Ämne som utgör en av byggstenarna i vår arvsmassa. Den fungerar också som en signalsubstans i hjärnan.
|
ADI
|
Alzheimer´s Disease International bildades 1984 och är ett förbund bestående av nationella föreningar från 71 länder.
|
ADL
|
Aktiviteter i dagligt liv. Praktisk förmåga i vardagen.
|
ADL-trappan
|
En metod att mäta individens beroende vid tio aktiviteter.
|
Afasi
|
Hjärnskada som påverkar förmågan att tala och förstå. Vanligt vid stroke och vid undergång av nervceller i hjärnans språkcenter.
|
Affektiva störningar
|
Rubbningar i en persons emotionella (känslomässiga) tillstånd. Depression är en affektiv störning. Vanligt förekommande vid demenssjukdomar.
|
Agitation
|
Rastlöshet och kraftig oro.
|
Agnosi
|
Oförmåga att känna igen personer och saker. Vanligt vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar.
|
Agrafi
|
Oförmåga att skriva trots att handens rörelseförmåga är normal. Vanligt vid demenssjukdomar.
|
AIDS-demens
|
Demenssymptom kan uppträda i samband med AIDS.
|
Akalkuli
|
Bristande förmåga att använda siffror och utföra räkneuppgifter. Särskilt vanligt vid Alzheimers sjukdom.
|
Akatisi
|
´Sittångest´, oförmåga att sitta. Förekommer i vissa fall bland demenssjuka.
|
Akinesi
|
Minskad rörlighet eller oförmåga att utföra rörelser. Förekommer i vissa fall bland demenssjuka.
|
Alexi
|
Svårighet att läsa och skriva på grund av skada, vanligtvis på vänster hjärnhalva. Bokstävernas språkliga betydelse kan inte längre förstås. Vanligt vid demenssjukdomar.
|
Alkoholdemens
|
En demensform där alkohol har bidragit till symptomen.
|
ALS
|
Amyotrofisk lateralkleros. Neurologisk sjukdom som ibland förekommer samtidigt med Frontallobdemens.
|
Alzheimers sjukdom
|
Undergång av nervceller i bakre delen av hjärnan, i tinning och hjässlober. Huvudsymptom vid Alzheimers sjukdom är glömska, nedsatt orienteringsförmåga samt försämrad språklig förmåga.
|
Amnesi
|
Förlust av minnet.
|
AMPA och NMDA
|
Alpha-amino-3-hydroxy-5-methal-4 isoxazole prionic acid och N-metyl D-aspartat är kanaler vid mottagarcellerna i hjärnan där informationsutbytet mellan nervcellerna äger rum.
|
Amygdala
|
Ett mandelformat organ i hjärnans inre tinningslob. Har betydelse för matsmältning, aggressivitet, sexuella reaktioner, blodtryck, muskeltonus och minnesfunktioner.
|
Amyloid
|
Protein(äggviteämne) som ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Det finns olika former av amyloidprotein.
|
Anamnes
|
Sjukdomshistoria som är speciellt viktig vid demensutredning. Ju mer fullständig berättelsen är, med beskrivning av personens tidigare sjukdomar och eventuella förändringar i beteendet, desto mer hjälp får läkaren i sin bedömning av sjukdomen.
|
Aneurysm
|
Pulsåderbråck. Om hjärnan drabbas av pulsåderbråck kan demenssymtom uppkomma.
|
Anhörigkonsulent
|
En yrkesbeteckning. En kommunalt anställd person som har till uppgift att ge råd och stöd till anhöriga som har närstående som drabbats av svåra sjukdomar.
|
Anomi
|
Ordglömska. Vanligt vid demenssjukdomar.
|
Anopsi
|
Outnyttjad synförmåga. Förekommer vid kärldemens (vaskulär demens).
|
Anoxi
|
Syrebrist. I slutfasen av t.ex. demenssjukdomar, när syreutbytet i lungorna försämrats och hjärtkapaciteten avtagit, uppstår syrebrist i kroppen. Det visar sig bland annat genom den sjukes blåaktiga läppar och naglar.
|
Anoxiolytika
|
Läkemedel som är lugnande och ångestdämpande.
|
Antikolinergika
|
Mediciner som stör eller blockerar det kolinerga nervsystemet som är de nerver som fungerar med hjälp av signalsubstansen acetylkolin.
|
Apné
|
Andningsstillestånd.
|
APOE
|
Sårbarhetsgen för Alzheimers sjukdom. Varianten E4 innebär ökad risk.
|
APP
|
Amyloidprekursorprotein. Genen på kromosom 21 som kodar för APP har mutationer vid familjär form av alzheimer.
|
Apraxi
|
Praktisk oförmåga. Kan ses vid Alzheimers sjukdom.
|
Aricept
|
Det andra godkända läkemedlet vid Alzheimers sjukdom – godkändes 1997. (Det första godkända läkemedlet var Cognex). Den verksamma substansen är donepezil.
|
Arteria cerebri anterior
|
Främre storhjärnsartären.
|
Arteria cerebri media
|
Mellersta storhjärnsartären.
|
Arteria cerebri posterior
|
Bakre storhjärnsartären.
|
Artär
|
Pulsåder.
|
Astrocyter
|
Stjärnliknande stödjeceller, som har betydelse för nervcellernas ämnesomsättning.
|
Ataxi
|
Bristande samordning mellan muskelrörelser. Vanligt vid demenssjukdomar.
|
Axon
|
Utåtlåtande utskott från nervcellerna som för information vidare.
|