Alzheimers sjukdom


Av alla demenssjukdomar som finns är Alzheimers sjukdom den vanligaste. 

Många har en eller flera av demenssjukdomarna i kombination med Alzheimers sjukdom. Gemensamt är att de alla innebär problem med minnesfunktionerna.

I Sverige har drygt 100 000 personer Alzheimers sjukdom. De viktigaste riskfaktorerna är hög ålder och ärftlighet. Sjukdomen kan även uppträda tidigt, mellan 35 och 65 års ålder, men är vanligast efter 65 år.

Vid Alzheimers sjukdom dör nervcellerna i hjärnan onormalt fort. Plack bildas i hjärncellerna som består av proteinet beta-amyloid, ett ämne som också förekommer i friska hjärnor. Placken uppstår först i den del av hjärnan som kallas hippocampus och sprider sig därefter till tinning- och hjässloberna. 

Forskarna har kartlagt skadorna i hjärnan och sett att de kemiska signalämnena är förändrade. Dessa ämnen behövs för att nervcellerna ska kunna kommunicera med varandra så att hjärna och kropp kan fungera. En sådan kemisk substans är acetylkolin. Vid Alzheimers sjukdom har hjärnan brist på acetylkolin men kan också ha för lite av andra signalsubstanser som serotonin, noradrenalin och dopamin.

Symtom

De första tecknen på Alzheimers sjukdom, förutom försämrat minne, är svårigheter att hitta ord, uttrycka sig och förstå. Svårigheter med tidsuppfattning (år, månad och dag) är vanligt. Så småningom får den drabbade svårigheter med att hitta i omgivningen, att läsa, skriva och räkna eller klara praktiska saker. En del får problem med varseblivningen och har svårt att känna igen det de ser. Det blir svårare att resonera och planera.

Utmärkande är att symtomen kommer successivt. Det kan därför vara svårt att kartlägga när problemen egentligen började. Symtomen kan också variera från person till person.

Läs mer om symtom här.

Behandling

Det är viktigt att behandla sjukdomen så snart diagnosen väl har ställts. Idag finns två grupper av läkemedel mot Alzheimers sjukdom, som på olika sätt hjälper signalerna mellan hjärncellerna att gå fram.

Kolinesterashämmare, populärt kallad ”bromsmedicin”. Läkemedlet ser till att hjärnan bättre utnyttjar signalsubstansen acetylkolin som hjärnan själv bildar.

NMDA-hämmare. Läkemedlet minskar nivåerna av glutamat som är skadligt för nervcellerna.

Ökad mängd acetylkolin förbättrar minnesfunktionen hos många. Ofta blir också uppmärksamheten och koncentrationsförmågan bättre, vilket i sin tur kan ge mindre passivitet och oro. De praktiska funktionerna kan förbättras, vilket kan underlätta vardagliga aktiviteter som att klä på sig, använda telefonen och koka kaffe. Sömnstörningar, oro, depression och vanföreställningar är symtom som också kan minskas med rätt medicin.

vid-alzheimer.jpg

På bilden syns de områden i hjärnan som drabbas vid Alzheimers sjukdom.

Upptäcktes 1906

År 1906 definierade den tyske läkaren Alois Alzheimer symtomen och ställde diagnosen på den sjukdom som kom att bära hans namn. På en 51-årig kvinnlig patient upptäckte han demensliknande symtom. Han konstaterade att det förekom plack i vissa av hennes hjärnceller. Att placken orsakade problem med minnesfunktionerna och demenssymtom var känt sedan tidigare, men att det förekom på en yngre patient var oväntat.

När Alois Alzheimer studerade kvinnans hjärna vidare gjorde han en revolutionerande upptäckt. En del av nervtrådarna hade förtvinat vilket innebar att kommunikationen i hjärnan också delvis hade upphört att fungera. Förekomsten av plack och neurofibriller (små nervtrådar) är fortfarande grunden till den forskning som bedrivs i dag.

Även yngre drabbas

Många tror att Alzheimers sjukdom bara drabbar äldre och att det är en del av ett naturligt åldrande. Så är det inte. Alzheimer är en sjukdom som också drabbar yngre kvinnor och män. Men risken att drabbas ökar med stigande ålder. Med tanke på att befolkningen blir allt äldre är det också nära till hands att se att samhället står inför ett växande problem. Till år 2050 beräknas dubbelt så många som i dag vara drabbade. Idag kostar demenssjukdomarna samhället 63 miljarder kronor årligen. Det är en enorm kostnad som samhället kommer att få svårt att klara av.

Ändrad tillvaro

Att drabbas av alzheimer mitt i livet är en stor tragedi. Tillvaron får nya förutsättningar och mycket i livet måste omvärderas, ändras och anpassas. Beskedet Alzheimers sjukdom är därför tungt att få. Särskilt för den som har många år kvar i karriär och arbetsliv och minst av allt väntat sig att drabbas av en demenssjukdom. Också för de anhöriga är det ett mycket svårt besked.

Bristande kunskap

Många känner skam över att drabbas av en demenssjukdom. Anhöriga och närstående upplever ofta att det är pinsamt och opassande. Skammen gör situationen ännu svårare att leva med och det är heller inte lätt för omgivningen att bemöta den drabbade och de närstående på ett öppet sätt.

Orsaken är till stor del bristande kunskap. Den som vet varför en drabbad beter sig på ett annorlunda och oväntat sätt har också möjlighet att förstå och acceptera. Den drabbade och de anhöriga är värda all respekt och därför är kunskap viktigt för att kunna bemöta på ett bra sätt.

Öppenheten är också till praktisk hjälp för den drabbade. När den drabbades omgivning vet och förstår kan de också vara ett stöd och bidra till att vardagen fungerar så bra som möjligt.

 

alz_calendar alz_calendar_alt alz_contact alz_down_yellow alz_down alz_facebook alz_file alz_forward alz_location alz_magnify alz_message alz_photo alz_quote alz_twitter alz_up_yellow alz_up burgare_kryss burgare close facebook instagram mail pin telefon vimeo heart swish Asset 1 linkedin