25 miljoner till svensk demensforskning

2019-12-20

I år har Alzheimerfonden kunnat dela ut över 25 miljoner kronor till forskningen kring Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Nu står det klart vilka forskare och forskningsprojekt som får dela på summan.

- Vi är mycket glada att vi återigen kan bidra med stora anslag till svensk alzheimerforskning. Vi vet att vår insats gör stor skillnad för att forskarnas viktiga gärning ska kunna fortsätta. Det är också mycket tillfredsställande att kunna visa alla givare att deras viktiga gåvor verkligen kommer forskningen tillgodo, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare på Alzheimerfonden.
 

Satsningar på forskning och vårdutveckling

Under 2019 har Alzheimerfondens kunnat bevilja ekonomiskt stöd till 50 forskningsprojekt. Anslagen berör vetenskaplig forskning om Alzheimers  sjukdom och andra demenssjukdom som gör klinisk nytta. Förutom forskningsanslag har Alzheimerfonden under året kunnat stödja vårdanställda genom att finansiera utbildningsaktiviteter inom demensområdet. Det rör sig bland annat om finansieringen av utbildningarna till Silviasyster, SIlviasjuksköterska, Silviafysioterapeut, Silviaarbetsterapeut och biståndshandläggare. Utbildningen ger en unik spetskompetens som förbättrar omhändertagandet av människor med Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar.
 

Lista över beviljade anslag 2019.

Några av de forskningsprojekt som fått anslag är:

Sebastian Palmqvist, docent vid Lunds universitet, får anslag på 1,5 miljoner kronor. Anslaget får han för att utveckla nya metoder som ska förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar inom primärvården. Av alla de som gör en utredning och diagnos i primärvården feldiagnosticeras idag över hälften av patienterna. En feldiagnos kan påtagligt försena eller omintetgöra korrekt behandling och stöd. Målet med Sebastian Palmqvists forskning är att utveckla blodmarkörer och modernare minnestester som ska kunna användas i primärvården för att identifiera Alzheimers sjukdom i tidigt skede och ställa träffsäkrare diagnos.

Stina Syvänen, forskare vid Uppsala universitet, tilldelas 1 miljon kronor. Hon fokuserar bland annat på hur man kan förbättra upptaget av antikroppar över blodhjärnbarriären riktade mot amyloid. Den PET-avbildningsligand som hon utvecklar baseras på en antikropp som binder till de lösliga och giftiga aggregaten av beta amyloid i hjärnan som man idag tror korrelerar bättre med sjukdomens svårighetsgrad än de synliga placken.

Tomas Deierborg, professor vid Lunds universitet tilldelas 1 miljon kronor för hans forskning kring hur inflammation i hjärnan påverkar sjukdomsförloppet hos Alzheimers sjukdom. Tomas nydanande forskning har funnit att de karakteristiska placken som bildas vid Alzheimers sjukdom har en koppling till hjärnans inflammatoriska celler.

Mer om dessa och andra framstående forskares studier finns att läsa i Alzheimerfondens vetenskapliga rapport.
 

Så här går Alzheimerfondens anslagsutdelningen till
Gallringen bland forskarnas ansökningar görs av Alzheimerfondens vetenskapliga råd som betygsätter och granskar potentialen i varje projekt. Rådet består av professorer och docenter med lång erfarenhet av demens- och neuroforskning och leds för närvarande av professor Henrik Zetterberg från Göteborgs universitet

Fördelning av anslag per lärosäte:
Lunds universitet: 8 250 000 kronor till 14 forskare 
Göteborgs universitet: 7 050 000 kronor till 12 forskare 
Karolinska Institutet: 4 500 000 kronor till 13 forskare 
Uppsala universitet: 3 750 000 kronor till 5 forskare 
Linköpings universitet: 900 000 kronor till 3 forskare 
Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm: 400 000 kronor till 2 forskare 
Umeå universitet: 150 000 kronor till 1 forskare 

alz_calendar alz_calendar_alt alz_contact alz_down_yellow alz_down alz_facebook alz_file alz_forward alz_location alz_magnify alz_message alz_photo alz_quote alz_twitter alz_up_yellow alz_up burgare_kryss burgare close facebook instagram mail pin telefon vimeo heart swish Asset 1 linkedin