När en person faller är det beroende på många faktorer. Sjukdom, läkemedel och funktionsnedsättningar, tillsammans med yttre faktorer i vårdmiljön ökar fallrisken. Det är sambandet mellan personens status, aktivitet och närmiljö som avgör om ett fall inträffar eller inte.

Som första steg bör en genomgång göras för att försöka ta reda på vad orsaken/orsakerna är till de upprepade fallen. Vid eventuell stelhet bör en läkare titta på bakomliggande orsaker och även göra en genomgång av de läkemedel som tas. Att ta många olika läkemedel ökar risken att falla. Psykofarmaka ökar fallrisken, liksom i vissa fall blodtryckssänkande medel. Blodtryck i liggande och stående bör tas för att kontrollera om din pappa får blodtrycksfall i upprätt ställning.

Det är viktigt att personen är välnutrierad, eftersom näringsbrist bl.a. ger muskelsvaghet.

Vårdmiljön ska ses över, så att risken minskar att snubbla på sladdar eller annat och det finns fria ytor att röra sig på. God belysning och kontrasterande färger underlättar att ta sig fram. Bra fotbeklädnad som sitter bra på foten med en sula som inte är halkig, men inte heller "greppar" för häftigt. Att använda sina förmågor i fysiska aktiviteter är viktigt, dvs. att göra det man kan. Promenader är utmärkt. Sjukgymnasten eller arbetsterapeuten kan hjälpa med träning eller hjälpmedel. Det finns en
typ av rörelsedetektor som larmar så vårdpersonalen snabbt uppmärksammas på att personen är på väg upp ur sängen. För att se om det finns ett mönster i fallen bör en analys av när och hur fallen inträffar göras. Exempelvis visar undersökningar att många fall sker på väg till toaletten och vid
toalettbestyren.

Det här är endast några av de förebyggande åtgärder som man kan och bör göra. Vissa kommuner har vårdprogram eller handbok för fallprevention. Det kan man som anhörig fråga efter.

Vill du och din familj läsa mer om detta kan man söka på nätet. Lämpliga sökord är fallprevention, fallskador och demens

Din specifika fråga gällde om det finns någon hjälm som kan skydda vid fall. Det finns en del hjälmar speciellt för detta ändamål. Effekten av hjälm är osäker och det finns även etiska problem kring detta. Det kan upplevas stigmatiserande av bäraren och ge upphov till många kommentarer och frågor från medboende. Inte ovanligt är att personer med demenssjukdom tycker det är helt fel att ha något på huvudet inomhus. Hjälmen kan kännas obekväm och irriterande. Det kan vara svårt att minnas syftet med hjälmen och det blir svårt att besvara frågor kring den.


Men om man inte kommer tillrätta med de upprepade fallen med hjälp av ovanstående åtgärder, kan hjälm vara värt att prova. Det finns ju också en del "vanliga" hjälmar i handeln som kan vara värda att undersöka. Du kan lämpligen vända dig till arbetsterapeuten på boendet med dessa frågor.

Sammanfattningsvis är det väsentliga att optimera personens välbefinnande och undanröja risker i miljön.

Med vänlig hälsning
Verksamhetsområde Kognitiv medicin
Universitetssjukhuset i Lund, Region Skåne