Professor Miia Kivipelto, Karolinska Institutet

13 januari 2016

Miia Kivipelto får Alzheimerfondens stora forskningspris

Professor Miia Kivipelto, Karolinska Institutet, tilldelas ”Alzheimerfondens stora forskningspris”. Prissumman uppgår till 2,5 miljoner kronor.

 

Grattis till ”Alzheimerfondens stora forskningspris”.
– Tack! Jag och min forskargrupp är otroligt glada. Det är förstås en stor ära och ett erkännande att det vi gör är viktigt.

Vad innebär prissumman på 2,5 miljoner kronor för dig och din forskning?
– Pengarna gör det möjligt att snabbare gå från forskning till implementering och att nå resultat som kan få stor betydelse för hela samhället. Jag kommer att kunna anställa fler, bland annat en biostatistiker, för att analysera all data vi har fått fram. Tidigare haft lite för små studier för att dra slutsatser som håller. Men nu tack vare ett europeiskt samarbete som vi har, har vi lyckats få ihop väldigt stora databaser.

– Jag vill också etablera en innovativ svensk forskningsinfrastruktur och plattform så att vi på längre sikt kan fortsätta att göra den här typen av studier.

Vad handlar din forskning om?
– Vi har forskat i många år om vad vi kan göra för att förebygga alzheimerdemens och kommit ganska långt. Vi publicerade nyligen Finger-studien* som är världens första stora multifaktoriella studie av livsstilsinterventioner. Där kunde vi visa att hälsosam livsstil i viss mån kan förebygga minnesproblem. Det vi har kommit fram till är att fysisk aktivitet, hälsosam kost, sociala och mentala aktiviteter samt hantering av blodkärlsrelaterade riskfaktorer är bra för hjärnan.

Vad gör du just nu i ditt arbete?
– Just nu går vi ett steg vidare och försöker få fram rekommendationer för hur vi kliniskt kan implementera fynden som framkommit i Finger-studien. Och i vårt nyaste forskningsprojekt, som heter Multi-memo, försöker vi anpassa resultaten från Finger-studien för patienter som har lindrig alzheimer. För den gruppen patienter finns idag inga evidensbaserade råd. Det vi behöver forska om är bland annat hur mycket fysisk aktivitet och vilken typ av kostråd vi ska rekommendera till dessa patienter. Vi kommer nu att försöka skräddarsy våra interventioner. Olika personer har olika riskprofil och vi kommer att ha anpassade riktlinjer för dem med ökad alzheimerrisk och för dem som redan har lindrig alzheimer. Efterfrågan på den här typen av studier är mycket stor.

Är det viktigt att vara 100 procent konsekvent när man genomför sina livsstilsförändringar?
– Våra studier visar att även små förändringar kan ha stor betydelse. Man behöver inte ändra allt på en gång, det viktiga är att förändringarna är långvariga. Dessutom har alla människor olika riskprofil.

Kan du ge exempel på mat som är nyttig för hjärnan?
– Ja, vi har forskat ganska mycket på det. En kost som är mångsidig och balanserad är också hälsosam. Grönsaker, frukt och det som liknar medelhavsmat med mycket färg på tallriken är bra. Fisk, fiskoljor och vegetariska oljor är också bra för hjärnan. Man kan sammanfatta det med att allt som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan.

– När det gäller vitaminer har vi kommit fram till att det framför allt är C-vitamin, B12 och D-vitamin som är bra, men helst från kosten.

Så det hjälper inte att äta vitaminpiller?
– Vi har inga bevis än för att det skulle ge särskilt mycket extra att få i sig vitaminer från ett supplement, utan det är bättre att äta mångsidig, balanserad kost som ger alla vitaminer man behöver.

Vilken nytta kan alzheimersjuka patienter ha av resultaten från dina studier?
– Vi vet att alzheimerpatienter ofta äter sämre och tappar i vikt eftersom de kan glömma bort att äta. I vår senaste studie har vi speciella frågeställningar som rör detta: Vad kan vi göra för att hjälpa dem att äta bättre? Räcker det med vanliga kostråd eller måste vi utforma något särskilt stöd för den här gruppen? 

Har ni kommit fram till något redan, behövs extra stöd?
– Det vet vi inte än, men just nu under 2016 kommer vi tack vare Alzheimerfondens anslag att gå vidare med den typen av forskning. Det finns en väldigt stor efterfrågan på de här resultaten. Vi har så många patienter med lindrig alzheimer. Än finns det ingen botande medicin, men vi tror att vi kan åstadkomma mycket med livsstilsförändringar.

Finns det någon särskild grupp som svarar bättre på livsstilsförändringar än andra?
– Ja, en positiv nyhet från Finger-studien är att de senaste resultaten visar att speciellt om man har ärftlighet för Alzheimers sjukdom verkar det här med livsstilsinterventioner ha ännu större effekt. Så vi kan redan nu rekommendera dem med mycket alzheimer i släkten att förändra sin livsstil.

Lever du själv som du lär?
– Jag försöker att leva åtminstone delvis som jag lär. Lagom är ändå bäst, tror jag. Det gäller att finna en balans i vardagen. Jag försöker vara aktiv, bland annat med mina två små barn. Jag gillar också hälsosam mat och man kan hitta många bra och nyttiga recept.

Vad tror du om framtiden och demenssjukdomar?
– Jag är optimistisk inför framtiden, även om demenssjukdomar verkligen är en av de största utmaningarna vi har idag med tanke på att vi lever allt längre. Om 50 år kan vi komma att ha kanske tre gånger så många demenssjuka om vi inte hittar bättre sätt att förebygga och behandla dessa sjukdomar. Därför är det jätteviktigt att vi satsar mer på kliniknära forskning.

– Det vi kommer att göra nu i vårt forskningsprojekt är att försöka hitta det bästa sättet att förebygga och behandla. Vi måste kanske kombinera både livsstilsinterventioner och läkemedelsbehandling.

– Om vi kan göra något för att åtminstone försena debuten av demens eller göra så att patienter som har lindrig alzheimer kan ha den lindriga fasen under längre period, så skulle det ha stor betydelse både för patienterna, anhöriga och hela samhället.

Vad tror du om möjligheten att hitta ett botemedel?
– Vi har tyvärr inte fått några nya läkemedel de senaste 10 åren men vi har lärt oss otroligt mycket. Vi vet att alzheimer är en multifaktoriell, ganska komplex sjukdom och det kanske inte räcker att bara ha ett läkemedel utan vi måste förmodligen åtgärda flera mekanismer samtidigt. Jag tror att det kommer att likna cancerbehandling med flera läkemedel och där vi skräddarsyr behandlingen för varje patient.

– I Multi-memostudien börjar vi med livsstilsförändringar och lägger senare till en läkemedelsbehandling. Jag tror att det här är en metod som kommer att ge mycket i framtiden. Vi kan kombinera med de läkemedel som finns idag, ”bromsmedicinerna”, och även med läkemedel mot vaskulära, blodkärlsrelaterade riskfaktorer.

Fotnot: *Finger står för Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability

Intervju: Christina Nemell

___________________________________________________________

mars 2015

Risken att få minnesstörningar kan drastiskt minskas

Nu är det bevisat. Genom livsstilsförändringar går det att minska risken att drabbas av minnesstörningar med nästan 30 procent. Det visar en stor finsk-svensk forskningsstudie vars resultat publiceras idag i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet.


Den s.k. FINGER-studien har letts av professor Miia Kivipelto vid Karolinska Institutet och är en av världens första och största studier där man försökt åtgärda flera riskfaktorer samtidigt.

Genom denna och andra liknande studier står det allt mer klart att det är många olika faktorer som samverkar genom hela livet när det gäller risken att drabbas av demenssjukdomar.

– Det här ger en optimistisk bild av möjligheterna att vi faktiskt själva kan göra något för att förebygga och minska risken att drabbas av alzheimer, säger Miia Kivipelto.

Försenat insjuknande kan halvera antalet drabbade
Det är också möjligt att genom livsstilsförändringar försena insjuknandet. Om man lyckas försena sjukdomsdebuten med 5 år skulle det minska antalet drabbade med hälften under de kommande 50 åren.

– Bara att försena debuten av demens skulle ha stor betydelse för individen, anhöriga och för hela samhället. Det är kanske också ett lite mer realistiskt mål än att förebygga demens helt och hållet, tycker Miia Kivipelto.

Fokus på flera åtgärder samtidigt
Många studier har visat på samma sak, nämligen att riskfaktorerna för demens bland annat är högt blodtryck i medelåldern, diabetes, fysisk inaktivitet, rökning och fetma. De tidigare studierna har dock bara fokuserat på en riskfaktor medan man i FINGER-studien har försökt åtgärda flera faktorer för att få en optimal preventiv effekt.

Den aktuella studien, som drogs igång 2009, är ett samarbete mellan några finska universitet och Karolinska Institutet. Fokus har riktats mot fyra åtgärder: kostrådgivning, fysisk aktivitet, kognitiva och sociala aktiviteter samt övervakning av metabola och vaskulära riskfaktorer.

I studien deltog 1260 personer mellan 60 och 77 år hämtade ur en riskpopulation. Hälften av dem fick ta del av åtgärderna ovan, andra halvan utgjorde kontrollgrupp. Åtgärderna innebar kostrådgivning ledd av dietist, fysisk träning, databaserad minnesträning och kontroll av blodtryck. Träningen genomfördes i grupp vilket gav social stimulans och ökade deltagarnas motivation.

Tydlig skillnad efter 2 år
– Vi blev mycket glada när vi såg en tydlig skillnad i minnesförmåga mellan de två grupperna redan efter 2 år, säger Miia Kivipelto, som också berättar att hon innan resultaten kom varit försiktigt skeptisk.

Forskargruppen bakom FINGER-studien har analyserat varför studien blev lyckad. Gruppträning anser de vara en del av framgångskonceptet när det handlar om att göra livsstilsförändringar, kombinerat med individuellt anpassad rådgivning. Deltagarna fick också konkret hjälp med till exempel att laga mat.

Kosten bestod av bland annat fet fisk, kött, olivolja, grönsaker, rotfrukter, bär, ägg, mjölk och långsamma kolhydrater. Särskilt B12 är extra viktigt att få i sig när man blir äldre.

Samarbete med två europeiska studier
Även om studien givit bra resultat räcker den inte fullt ut ensam. Därför har samarbete inletts med två andra stora europeiska studier, en i Frankrike och en i Holland. Också dessa studier är slutförda och analyseras just nu. När det är klart kommer data från alla tre studierna att kunna slås ihop till att omfatta 6 000 deltagare.

– Då kommer vi att kunna ge ännu mer konkreta råd om vilka åtgärder som hjälper, avslutar Miia Kivipelto.

Text: Christina Nemell

Märk: FINGER står för Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability

FÖR PRESSBILD PÅ MIIA KIVIPELTO KLICKA HÄR. Foto: Stefan Zimmerman

 

 

givegift.png

Miia Kivipelto_Foto_Erik Cronberg_lowres

För högupplöst pressbild klicka på bilden. Foto: Erik Cronberg

filmbildMiia

Klicka på bilden för att se en filmad intervju med Miia Kivipelto. Filmen är 4 min och 21 sek lång.