Docent Martin Ingelsson, Uppsala Universitet

Alzheimerfonden stöttar Martin Ingelssons intressanta forskning kring den genetiska kopplingen till Alzheimers sjukdom.

Du studerar vilka genetiska förändringar som ökar risken för demenssjukdomar. Hur går dessa studier till?
– På flera olika sätt. Vi undersöker förekomsten av mutationer, som var och en för sig leder till sjukdom, ofta med en insjuknandeålder under 65 år. Dessutom genomför vi tillsammans med andra forskargrupper stora studier, i vilka vi samlar tusentals DNA-prover från friska och sjuka för att undersöka förekomsten av s.k. sårbarhetsgener. Bärare av specifika förändringar i dessa gener har en viss ökad risk att insjukna och denna risk kan förväntas öka ju fler sådana förändringar man bär på.

Vad har ni kunnat dra för slutsatser hittills?
– Att mutationer i någon av de tre alzheimergenerna – APP, PS1, PS2 – tack och lov är relativt sällsynta (< 1% av alla sjukdomsfall). Bärarskap av en eller flera genetiska riskvarianter är betydligt vanligare. Dock är riskökningen inte så stor för dessa, åtminstone inte när man tittar på var och en för sig. Undantaget utgörs av den s.k. APOE-genen, där personer med E4-varianten faktiskt löper 3-10 ggr större risk att insjukna jämfört med dem som bär på antingen E2 eller E3.

Är det vanligare med genetiskt betingad demens i familjer där sjukdomen brutit ut i yngre år?
– Ja, oftast är det så. I dessa fall debuterar sjukdomen vanligtvis redan i 50–65 årsåldern och i sällsynta fall redan vid 40 års ålder eller ännu tidigare. I vissa fall kan dock vissa av våra patienter insjukna före 65 år även då ingen ärftlighet tycks föreligga. Dock kan ärftligheten vara svår att få korrekt information om. Till exempel kan föräldrarna ha avlidit tidigt av andra orsaker.

Är sjukdomsförloppet annorlunda vid genetisk demens?
– Sjukdomen är ibland mer aggressiv när det finns en stark underliggande genetik, men detta behöver inte vara fallet. Det är inte heller så att samma genetiska förändring alltid ger samma sjukdomsbild; både insjuknandeåldern och den tid sjukdomen pågår kan skilja sig så mycket som 10–20 år mellan två patienter som bär på samma alzheimermutation.

Vilket råd skulle du ge unga människor med föräldrar som drabbats i yngre år?
– Att ta kontakt med den mottagning som skött utredning och behandling av föräldern. Den ansvariga läkaren kan svara på frågor om sjukdomen, hur stor risken är att sjukdomen går i arv och vad man ska tänka på som anhörig. Om man inte får information som man är nöjd med kan man också vända sig till de centra i landet som har ett speciellt intresse av dessa frågor, till exempel vid Akademiska sjukhuset i Uppsala eller Huddinge sjukhus.

Varför drabbas nästan alla personer med Downs syndrom av Alzheimers sjukdom?
– Det beror på att personer med Downs syndrom har en extra kopia av den gen, APP, som leder till att proteinet beta-amyloid bildas. I deras hjärnor bildas helt enkelt för mycket beta-amyloid, som inte kan transporteras bort utan inlagras mellan nervcellerna och bildar s.k. plack. Konsekvensen blir att kommunikationen mellan cellerna störs och att de så småningom dör.

Hur många olika grupper av genmutationer finns det?
– I de tre alzheimergenerna finns totalt knappt 200 olika mutationer. Flest finns för PS1-genen (mer än 150), medan mutationer i APP (cirka 35) och PS2 (drygt 10) är mer ovanliga.

Vad hoppas du att din forskning ska leda till i framtiden?
– Förutom att fortsätta kartlägga genetiken, och därmed öka förståelsen för sjukdomsmekanismerna, försöker vi omsätta kunskapen för att hitta nya sätt att ställa diagnos och utveckla mer effektiva läkemedel. Vi är den enda forskargrupp i landet som tagit fram en behandling från idé till klinisk prövning för Alzheimers sjukdom. Antikroppar mot giftiga former, s.k. protofibriller, av beta-amyloid utvärderas nu på ett stort antal patienter i både USA och Europa. Vidare bedriver vi forskning kring Parkinsons sjukdom och även där tror vi att behandling med antikroppar mot protofibriller av alfa-synuklein, det protein som förefaller orsaka sjukdomsprocessen, i framtiden kan komma att prövas på patienter. Våra behandlingsförsök på en musmodell för sjukdomen har gett lovande resultat.

 

 

 

givegift.png