Docent Lars Tjernberg, Karolinska Institutet

30 januari 2014
Lars Tjernberg är en av fyra forskare som i dagarna har fått ett stort anslag från Alzheimerfonden.

Vilken inriktning har din forskning?
– Mitt slutliga mål är att hitta ett botemedel mot Alzheimers sjukdom. Min forskning fokuserar på Aβ, en liten bit av ett protein, som klumpar ihop sig till giftiga aggregat i hjärnan. Tanken är att vi skall förstå vilka faktorer som påverkar produktionen av Aβ, och hur aggregeringen går till, och därigenom hitta måltavlor för behandling.

Vilken är din senaste upptäckt?
– Vi har funnit ett antal proteiner som påverkar produktionen av Aβ i hjärnan, studerat dessa och valt ut dem som har störst påverkan på Aβ i nervceller. För att studera hur Aβ aggregerar har jag tillsammans med medarbetare på Kungliga Tekniska Högskolan utvecklat en ny metod. Den nya metoden gör det möjligt att studera förloppet på ett högkänsligt och exakt sätt, något som tidigare inte varit möjligt.

Vad är nästa steg?
– Nästa steg blir att ta reda på hur, och exakt var i nervcellen, ”våra” proteiner påverkar Aβ-produktionen. När vi har den kunskapen kan vi börja leta efter molekyler som påverkar proteinerna och minskar Aβ-produktionen.  Den nya metoden kommer vi att använda för att bättre förstå hur det går till när Aβ klumpar ihop sig, och hitta molekyler som förhindrar att giftiga aggregat bildas. De molekyler som har bäst effekt kan sedan förfinas och utvecklas till läkemedel.

Vad betyder det anslag du fått från Alzheimerfonden?
– Anslaget jag fått från Alzheimerfonden är oerhört viktigt för mig. Utan detta skulle jag inte kunna bedriva forskning på den nivå jag gör. Svenska staten satsar förvånansvärt lite på forskning om Alzheimers sjukdom, och Alzheimerfonden har i många fall en avgörande betydelse för vilken forskning jag och mina kollegor kan bedriva.

När tror du att vi kan få se ett botemedel respektive en bromsmedicin på marknaden?
– Det är svårt att ens gissa hur lång tid det tar innan vi har ett botemedel. Det har genomförts massor av kliniska prövningar av läkemedelskandidater som på laboratoriestadiet och i försöksdjur verkade lovande. Dessvärre har ingen av dessa prövningar varit framgångsrik.  Erfarenheterna från dessa är ändå till hjälp för att designa bättre prövningar i framtiden. Bland annat tycks det vara viktigt att starta behandlingen så tidigt som möjlig. Jag tror att det är svårt att bota Alzheimers sjukdom när den brutit ut, men att det inom tio år kommer att finnas läkemedel som förebygger sjukdomen om de sätts in på ett väldigt tidigt stadium.

givegift.png