Professor Ingmar Skoog, Göteborgs Universitet, Centre for Ageing and Health AGECAP

Januari 2017

Professor Ingmar Skoog får 700 000 kronor i stöd från Alzheimerfonden för sin forskning som bygger på befolkningsundersökningarna H70 i Göteborg (se mer information om den i intervjun här nedan).

– Det här stora anslaget är väldigt viktigt för oss. Det kommer att ha mycket stor betydelse när det gäller att studera så kallad preklinisk Alzheimers sjukdom, det vill säga personer som har Alzheimers sjukdom enligt magnetkamera eller ryggvätskeprov men ändå inte uppvisar symtom på sjukdomen.

– Genom befolkningsundersökningarna H70 i Göteborg har vi en unik möjlighet att studera den allra tidigaste sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom, vilket kan få betydelse för prevention, tidiga behandlingar och tidig diagnostik. Vi vill också studera om det finns tidiga tecken på att markörer för Alzheimers sjukdom påverkar andra delar av kroppen än hjärnan. Anslaget kommer att användas till att ge möjlighet för unga forskande läkare att fördjupa sig i dessa frågeställningar, säger Ingmar Skoog.

 

Juli 2016

Antalet demenssjuka i världen förväntas tredubblas fram till år 2050. Finns det ändå några positiva tecken i utvecklingen?
Det positiva är att flera befolkningsstudier i västvärlden, däribland H70-studierna i Göteborg, rapporterar sjunkande åldersspecifik demensförekomst. I Göteborg sjunker till exempel förekomsten av demens från 30 till 22 procent bland 85-åringar. Antalet personer med demenssjukdom kommer dock att öka betydligt trots detta eftersom antalet äldre ökar så mycket. Man har beräknat att antalet personer med demens kommer att öka från mer än 40 miljoner 2015 till cirka 135 miljoner 2050. Om den åldersspecifika förekomsten minskar kanske antalet personer med demens 2050 i stället blir 120–125 miljoner. Dessutom finns det tecken på att den åldersspecifika demensförekomsten ökar i utvecklingsländerna.

Ser utbredningen av demenssjukdomar olika ut i olika delar av världen? Varför i så fall?
I stort sett ser den åldersspecifika demensförekomsten likartad ut i olika delar av världen. Det har funnits tecken på att den varit lägre i olika utvecklingsländer. Det kan bero på en överlevnadseffekt, dvs. att få personer överlevde till en ålder när man får demens.

Berätta om den stora befolkningsstudien i Göteborg.
Jag leder H70-studierna i Göteborg. De startade 1971–72 då man undersökte 70-åringar födda 1901–02. De följdes sedan upp med regelbundna undersökningar resten av livet. Därefter har nya grupper av 70-åringar födda 1906–07, 1911–12, 1922 och 1930 undersökts på samma sätt. Just nu har vi avslutat en studie på 70-åringar födda 1944 där 200 personer deltog. Undersökningarna är mycket omfattande och innehåller psykiatrisk, kognitiv och social undersökning, kognitiva tester och undersökning av kroppsliga sjukdomar. Vi undersöker också hjärnan med magnetkamera, gör ryggvätskeundersökning, tar blodprover och undersöker kroppssammansättning. Vi har också gjort en undersökning på över 1 000 personer över 95 år och är med i en undersökning av kvinnor som första gången undersöktes när de var i medelåldern 1968. Bland de mest berömda fynden från H70-studien är att vi var först i världen att visa att högt blodtryck och övervikt var riskfaktorer för Alzheimers sjukdom.

Hur har åldrandet förändrats?
Äldre idag är fysiskt starkare, friskare och bättre på kognitiva tester jämfört med på 70-talet. Man har lägre blodtryck och lägre kolesterolvärden, men oftare övervikt och diabetes. Totalt minskar hjärtkärlsjukdomarna. Man är också friskare med sina sjukdomar, på grund av att man har bättre motståndskraft och att behandlingarna är bättre. Man är också mer aktiv, reser mer utomlands och har mer och bättre sex än för 40 år sedan. Dessutom verkar den åldersspecifika förekomsten av demens minska.

givegift.png

Foto: Johan Wingborg