Professor Henrik Zetterberg, Sahlgrenska Akademin


Henrik Zetterberg är sedan årsskiftet 2016/2017 ordförande för Alzheimerfondens vetenskapliga råd och den som tillsammans med övriga medlemmar i rådet föreslår vilka forskare Alzheimerfonden bör stötta.


Vilken inriktning har forskningen kring nya läkemedel idag?
Forskningen är fortfarande i mångt och mycket inriktad på att ta fram läkemedel som påverkar det protein som bygger upp de senila placken, beta-amyloid, vid Alzheimers sjukdom. Det har gått sådär, men jag anser att det är viktigt att hålla fast vid detta forskningsspår lite till och fortsätta att försöka påverka beta-amyloiden med högre doser och ännu tidigare i sjukdomsförloppet.
     Kritiska forskarkollegor tycker att de negativa resultaten från långt gångna kliniska prövningar, där patienterna inte har blivit bättre av läkemedelskandidater riktade mot beta-amyloid, borde göra att man överger hypotesen om beta-amyloidens roll i sjukdomsprocessen, men jag tycker inte att hypotesen är färdigtestad ännu.
     För patienternas skull är det dock viktigt att inte satsa allt på ett kort. En del forskargrupper försöker nu att angripa det protein som bygger upp neurofibriller (små trådar i nervcellerna) vid Alzheimers sjukdom. En annan möjlig behandlingsmetod skulle vara att stävja överaktiviteten hos hjärnans städarceller (mikroglia). Dessa verkar överreagera på placken vid Alzheimers sjukdom och därmed skada omkringliggande vävnad. Dessa projekt hoppas jag mycket på.

Hur der det internationella forskningsläget ut?
Det ser bra ut. Antalet forskargrupper som arbetar med Alzheimers sjukdom ökar stadigt, men vi är fortfarande förhållandevis få om man jämför med andra forskningsfält och hur många som drabbas av sjukdomen. Vi måste få in fler unga stjärnskott och stimulera forskartalanger att gå in i detta fält.

Ser du ljust på framtiden inom alzheimerforskningen?
Ja! Vi har bra biomarkörer för att studera sjukdomsprocessen över tid hos levande människor och ett stort antal möjliga behandlingar som därmed snabbt kan utvärderas hos patienter i kliniska prövningar. Jag tror att vi snart har ett eller ett par stabila genombrott i fältet, kanske redan inom ett par år. En stor fråga blir då hur dagens sjukvårdssystem skall hantera detta praktiskt och jag tror att det är viktigt att fundera på det redan nu.

Zetterberg_JFoto_Johan-Wingborg_low _YN_7157
_H Zetterberg Henrik MArtin och Drottningen Yanan Li

Foto: Yanan Li/Svenskt Demenscentrum

 



17 dec 2014
Henrik Zetterberg får "Alzheimerfondens stora forskarpris"
De två forskarna professor Henrik Zetterberg och biträdande professor Martin Hallbeck får ta emot ”Alzheimerfondens stora forskningspris” och dela på en prissumma som uppgår till 5 miljoner kronor.
Läs pressmeddelandet här.



30 januari 2014
Henrik Zetterberg har fått ett stort anslag från Alzheimerfonden. Vi ställde några frågor till honom om hans forskning.

Du studerar tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Varför är det viktigt?
– Om man är orolig över sitt minne är det viktigt att man erbjuds en bra utredning, där man tar reda på orsaken till symptomen, så att rätt behandling kan sättas in eller lugnande besked ges. Det finns flera lätt behandlingsbara orsaker till nedsatt minne (högt kalcium, dålig sköldkörtelfunktion, depression, m.m.). Dessa tillstånd är väldigt viktiga att upptäcka och behandla. När vi har effektiva läkemedel som verkligen bromsar Alzheimers sjukdom kommer det sannolikt att vara bra om de kan sättas in så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet, för att minimera ytterligare skador på nervcellerna och därmed förbättra prognosen.

Vilka avgörande upptäckter har du gjort hittills?
– Vi har i ett stort antal studier med många fina samarbetspartners och med stöd från Alzheimerfonden och andra anslagsgivare visat att ryggvätskemarkörer för Alzheimers sjukdom fungerar för att ställa en tidig diagnos. Dessa markörer används nu över hela världen när nya läkemedel testas för att säkerställa att de patienter som inkluderas i studierna verkligen har Alzheimers sjukdom. Vi hoppas att detta skall hjälpa till att få fram riktigt bra läkemedel. Ännu har detta inte skett, men vi är hoppfulla och jobbar på så hårt vi kan.

Vad är en markör?
– Det är något man kan mäta som återspeglar en biologisk eller skadlig process i kroppen. ”Alzheimer-markörerna” i ryggvätska återspeglar de sjukliga förändringar man kan se i hjärnan vid obduktion av patienter med Alzheimers sjukdom.

Hur kommer det sig att du använder zebrafiskar som försöksdjur?
– Vi använder zebrafiskarna för att lära oss mer om vad Alzheimer-associerade proteiner har för normala funktioner i hjärnan. Vad händer om detta inte fungerar och skulle det kunna leda till Alzheimers sjukdom?

Du har också forskat på de hjärnskador som uppkommer hos exempelvis boxare. Har upptäckterna där kommit alzheimerforskningen till godo?
– Inte direkt. Det vi har visat är att vanlig amatörboxning leder till nervcellsskador, men boxarna ser inte ut att ha samlat på sig en massa alzheimerförändringar, åtminstone inte hittills i livet. Upprepad hjärnskakning, vilket är något boxarna utsätter sig för varje gång de tävlar, verkar enligt flera studier kunna dra igång en skadlig process i hjärnan hos vissa människor, vilket kan leda till något som kallas för kronisk traumatisk encefalopati. Detta är väldigt uppmärksammat i USA, där flera amerikanska fotbollsspelare och hockeyspelare drabbats. Men denna form av hjärnsjukdom verkar vara lite annorlunda än Alzheimers sjukdom, även om nyckelproteinerna, tau och beta-amyloid, ansamlas i hjärnan vid båda dessa tillstånd, fast på lite olika ställen.

Bör man vara tålmodig och optimistiskt lagd för att bli en bra forskare?
– Ja, absolut! Jag är nog lite överoptimistiskt lagd och måste ständigt arbeta på mitt kritiska tänkande och se till att jag har bra samarbetspartners och att forskargruppen fungerar som den skall. Ett nyckelbegrepp för mig är oberoende replikering; alla resultat av värde måste kunna upprepas, helst av flera personer och med lite olika tekniker.

När tror du att det kan finnas en effektiv bromsmedicin mot Alzheimers sjukdom på marknaden?
– Jag hoppas och tror att vi inom 5–10 år kommer att kunna erbjuda effektiva bromsmediciner till människor som bär på ökad risk för Alzheimers sjukdom och uppvisar biomarkörtecken på att sjukdomsprocessen har startat men ännu inte skadat hjärnan för mycket.

Och ett botemedel?
– Förhoppningsvis kan sådana läkemedel även helt stoppa sjukdomsprocessen hos vissa människor. Men då är det preventiv behandling och kanske inte ett klassiskt botemedel. Vidare kan det vara så att sådana läkemedel inte fungerar på alla former av Alzheimers sjukdom, utan undergrupper, där en viss patologisk förändring är särskilt dominerande.

 

 

givegift.png