Alzheimerfondens stora forskningspris

Utöver anslag fördelade till forskare från hela landet delar Alzheimerfonden ut ett större anslag per år i form av Alzheimerfondens stora forskningspris.

12 januari 2017

Oskar Hansson får Alzheimerfondens stora forskningspris 2017

Docent Oskar Hansson tilldelas ”Alzheimerfondens stora forskningspris”. Prissumman uppgår till 2,5 miljoner kronor.

Oskar Hansson är docent vid Lunds universitet och överläkare på Enheten för klinisk minnesforskning. Han får priset för sina kliniska undersökningar, hjärnavbildning med magnet- och PET-kamera samt biokemiska analyser av blod och cerebrospinalvätska.

 – Jag är mycket glad och tacksam över att få denna utmärkelse. Priset innebär att jag kan starta en ny större studie där vi undersöker personer med Alzheimers sjukdom med bland annat kliniska tester, nya biomarkörer och modern hjärnavbildning, säger Oskar Hansson.

Oskar Hanssons forskargrupp utvecklar metoder för förbättrad diagnostik av Alzheimers sjukdom. Framför allt har de förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna.

– Vi tror att framtida läkemedelsbehandling mot alzheimer måste påbörjas tidigt innan skadorna på nervcellerna har blivit för utbredda och permanenta, säger Oskar Hansson.

Utöver förbättrad diagnostik arbetar Oskar Hansson och hans forskare för att förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna bättre, till exempel varför vissa individer ansamlar β-amyloid i medelåldern medan andra kan leva i 100 år utan att drabbas. Likaså vill de bättre förstå varför vissa personer kan ha β-amyloid i hjärnan i 2–3 decennier utan symtom, medan andra utvecklar minnesproblem relativt snabbt.

Alzheimerfondens generalsekreterare Liselotte Jansson kommenterar valet av pristagare:

– Alzheimers sjukdom är den enda av våra folksjukdomar som fortfarande är helt obotligt. Antalet demenssjuka beräknas dessutom vara dubblerat inom några år. Därför känns det extra viktigt att stötta Oskar Hanssons unika forskning som har en tydlig patientnytta. Styrkan i hans projekt ligger i undersökningarna av kliniskt relevanta och välkarakteriserade patientgrupper med moderna och i många fall världsledande tekniker inom hjärnavbildning och proteinkemi.

Läs en längre intervju med Oskar Hansson här.

Oskar Hansson_foto Linnéa Jeschke_low

Högupplöst bild finns här. Foto: Linnéa Jeschke

 

______________________________________________________________________________________

 

13 januari 2016

Miia Kivipelto får Alzheimerfondens stora forskningspris 2016

Professor Miia Kivipelto, Karolinska Institutet, tilldelas ”Alzheimerfondens stora forskningspris”. Prissumman uppgår till 2,5 miljoner kronor.

 

Grattis till ”Alzheimerfondens stora forskningspris”.
– Tack! Jag och min forskargrupp är otroligt glada. Det är förstås en stor ära och ett erkännande att det vi gör är viktigt.

Vad innebär prissumman på 2,5 miljoner kronor för dig och din forskning?
– Pengarna gör det möjligt att snabbare gå från forskning till implementering och att nå resultat som kan få stor betydelse för hela samhället. Jag kommer att kunna anställa fler, bland annat en biostatistiker, för att analysera all data vi har fått fram. Tidigare haft lite för små studier för att dra slutsatser som håller. Men nu tack vare ett europeiskt samarbete som vi har, har vi lyckats få ihop väldigt stora databaser.

– Jag vill också etablera en innovativ svensk forskningsinfrastruktur och plattform så att vi på längre sikt kan fortsätta att göra den här typen av studier.

Vad handlar din forskning om?
– Vi har forskat i många år om vad vi kan göra för att förebygga alzheimerdemens och kommit ganska långt. Vi publicerade nyligen Finger-studien* som är världens första stora multifaktoriella studie av livsstilsinterventioner. Där kunde vi visa att hälsosam livsstil i viss mån kan förebygga minnesproblem. Det vi har kommit fram till är att fysisk aktivitet, hälsosam kost, sociala och mentala aktiviteter samt hantering av blodkärlsrelaterade riskfaktorer är bra för hjärnan.

Vad gör du just nu i ditt arbete?
– Just nu går vi ett steg vidare och försöker få fram rekommendationer för hur vi kliniskt kan implementera fynden som framkommit i Finger-studien. Och i vårt nyaste forskningsprojekt, som heter Multi-memo, försöker vi anpassa resultaten från Finger-studien för patienter som har lindrig alzheimer. För den gruppen patienter finns idag inga evidensbaserade råd. Det vi behöver forska om är bland annat hur mycket fysisk aktivitet och vilken typ av kostråd vi ska rekommendera till dessa patienter. Vi kommer nu att försöka skräddarsy våra interventioner. Olika personer har olika riskprofil och vi kommer att ha anpassade riktlinjer för dem med ökad alzheimerrisk och för dem som redan har lindrig alzheimer. Efterfrågan på den här typen av studier är mycket stor.

Är det viktigt att vara 100 procent konsekvent när man genomför sina livsstilsförändringar?
– Våra studier visar att även små förändringar kan ha stor betydelse. Man behöver inte ändra allt på en gång, det viktiga är att förändringarna är långvariga. Dessutom har alla människor olika riskprofil.

Kan du ge exempel på mat som är nyttig för hjärnan?
– Ja, vi har forskat ganska mycket på det. En kost som är mångsidig och balanserad är också hälsosam. Grönsaker, frukt och det som liknar medelhavsmat med mycket färg på tallriken är bra. Fisk, fiskoljor och vegetariska oljor är också bra för hjärnan. Man kan sammanfatta det med att allt som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan.

– När det gäller vitaminer har vi kommit fram till att det framför allt är C-vitamin, B12 och D-vitamin som är bra, men helst från kosten.

Så det hjälper inte att äta vitaminpiller?
– Vi har inga bevis än för att det skulle ge särskilt mycket extra att få i sig vitaminer från ett supplement, utan det är bättre att äta mångsidig, balanserad kost som ger alla vitaminer man behöver.

Vilken nytta kan alzheimersjuka patienter ha av resultaten från dina studier?
– Vi vet att alzheimerpatienter ofta äter sämre och tappar i vikt eftersom de kan glömma bort att äta. I vår senaste studie har vi speciella frågeställningar som rör detta: Vad kan vi göra för att hjälpa dem att äta bättre? Räcker det med vanliga kostråd eller måste vi utforma något särskilt stöd för den här gruppen? 

Har ni kommit fram till något redan, behövs extra stöd?
– Det vet vi inte än, men just nu under 2016 kommer vi tack vare Alzheimerfondens anslag att gå vidare med den typen av forskning. Det finns en väldigt stor efterfrågan på de här resultaten. Vi har så många patienter med lindrig alzheimer. Än finns det ingen botande medicin, men vi tror att vi kan åstadkomma mycket med livsstilsförändringar.

Finns det någon särskild grupp som svarar bättre på livsstilsförändringar än andra?
– Ja, en positiv nyhet från Finger-studien är att de senaste resultaten visar att speciellt om man har ärftlighet för Alzheimers sjukdom verkar det här med livsstilsinterventioner ha ännu större effekt. Så vi kan redan nu rekommendera dem med mycket alzheimer i släkten att förändra sin livsstil.

Lever du själv som du lär?
– Jag försöker att leva åtminstone delvis som jag lär. Lagom är ändå bäst, tror jag. Det gäller att finna en balans i vardagen. Jag försöker vara aktiv, bland annat med mina två små barn. Jag gillar också hälsosam mat och man kan hitta många bra och nyttiga recept.

Vad tror du om framtiden och demenssjukdomar?
– Jag är optimistisk inför framtiden, även om demenssjukdomar verkligen är en av de största utmaningarna vi har idag med tanke på att vi lever allt längre. Om 50 år kan vi komma att ha kanske tre gånger så många demenssjuka om vi inte hittar bättre sätt att förebygga och behandla dessa sjukdomar. Därför är det jätteviktigt att vi satsar mer på kliniknära forskning.

– Det vi kommer att göra nu i vårt forskningsprojekt är att försöka hitta det bästa sättet att förebygga och behandla. Vi måste kanske kombinera både livsstilsinterventioner och läkemedelsbehandling.

– Om vi kan göra något för att åtminstone försena debuten av demens eller göra så att patienter som har lindrig alzheimer kan ha den lindriga fasen under längre period, så skulle det ha stor betydelse både för patienterna, anhöriga och hela samhället.

Vad tror du om möjligheten att hitta ett botemedel?
– Vi har tyvärr inte fått några nya läkemedel de senaste 10 åren men vi har lärt oss otroligt mycket. Vi vet att alzheimer är en multifaktoriell, ganska komplex sjukdom och det kanske inte räcker att bara ha ett läkemedel utan vi måste förmodligen åtgärda flera mekanismer samtidigt. Jag tror att det kommer att likna cancerbehandling med flera läkemedel och där vi skräddarsyr behandlingen för varje patient.

– I Multi-memostudien börjar vi med livsstilsförändringar och lägger senare till en läkemedelsbehandling. Jag tror att det här är en metod som kommer att ge mycket i framtiden. Vi kan kombinera med de läkemedel som finns idag, ”bromsmedicinerna”, och även med läkemedel mot vaskulära, blodkärlsrelaterade riskfaktorer.

Fotnot: *Finger står för Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability

Intervju: Christina Nemell

______________________________________________

Alzheimerfondens stora forskningspris 2015


Det första priset delades ut av Drottning Silvia i april 2015 och tilldelades de två forskarna Henrik Zetterberg och Martin Hallbeck. De fick dela på en prissumma uppgående till 5 miljoner kronor.

Henrik MArtin och Drottningen Yanan Li
Foto: Yanan Li

Priset har instiftats tack vare den donation som Alzheimerfonden erhöll i våras i form av en 1934 Mercedes-Benz 500 K Special Roadster. Bilen donerades till Alzheimerfonden och Cancerfonden och såldes på Mercedes stora auktion i Stuttgart den 12 juli 2014. Alzheimerfonden erhöll drygt 6 miljoner kronor och kunde därför dela ut ”Alzheimerfondens stora forskningspris” till donatorns ära.

Mercedes Benz lowres

Professor Henrik Zetterberg forskar vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg och har inriktat sig på att studera tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Han och hans forskarkollegor har visat att ryggvätskemarkörer för Alzheimers sjukdom fungerar för att ställa tidig diagnos. Dessa markörer används nu över hela världen när nya läkemedel testas. 

Martin Hallbeck, biträdande professor vid Linköpings Universitet, har i sin forskning visat hur Alzheimers sjukdom sprider sig mellan nervcellerna. Han och hans forskargrupp har också funnit att spridningen delvis kan förhindras med en liten blockerande molekyl. Detta fynd kan bana väg för en ny typ av läkemedel som kan hejda den kognitiva nedbrytningen i hjärnan.

Henrik Zetterberg om sin forskning:
– Våra markörstudier på ryggvätska talar för att Alzheimers sjukdom börjar 10–20 år innan man får tydliga symptom på att något inte står rätt till i hjärnan. Vi tror att det är i detta tidsfönster framtidens läkemedel kommer att vara effektiva. Vi detaljstuderar just nu markörproteinernas utsöndring i nervcellskulturer och ser hur de ändrar sig om man behandlar nervceller med nya läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom. Vi arbetar även med att ta fram enklare diagnostiska tester i blod och nya markörproteiner, för att bland annat kunna studera hur nervcellskopplingarna mår och hur hjärnans städarceller arbetar. ”Alzheimerfondens stora forskningspris” är en fantastisk uppmuntran till hela forskarlaget.

Läs mer om Zetterbegrs forskning här.

Martin Hallbeck om sin forskning:
– De senaste åren har man förstått att Alzheimers sjukdom orsakas av skadliga processer inuti hjärnans nervceller. Vår forskning handlar om hur dessa processer sprider sig i hjärnan och därmed orsakar utvecklingen från lätt glömska till svår demenssjukdom där den drabbade är helt beroende av andra. För att förstå hur spridningen går till behöver vi titta in i cellerna för att se vilka budbärarna är för spridningen, hur dessa tar sig mellan cellerna och hur vi kan stoppa denna spridning. Den förståelse om spridningen som vi hittills kunnat bidra med visar på kraften i de modellsystem som vi utvecklat och vi arbetar just nu dels med de små ”farkoster” (vesiklar) som toxiska substanser förflyttas med mellan nervcellskopplingar, dels med att testa substanser som kan hindra överföringen.  Att vårt forskarteam nu får ”Alzheimerfondens stora forskningspris” är en stor ära och vi känner oss mycket hedrade. Jag och min forskargrupp kommer göra vårt yttersta för att detta långsiktigt ska leda till nytta för patienter med alzheimer.

Läs mer om Hallbecks forskning här.

 

givegift.png